Människans bäste vän

Du har säkert sett dem, de kusliga japanska robotarna som ser exakt ut som en människa, men istället för ögon har blick av glas och mimik som är lika stel som på en åldrad hollywoodaktris.

I Japan är många robotforskare helt inne i tanken att en robot ska se ut som en människa och kunna kommunicera som en människa. Men de saknar förmågan att gå runt och göra saker. Japans åldrande befolkning har drivit forskningen om den här typen av robot, som skulle kunna hålla äldre sällskap.

I DARPA Robotics Challenge tävlar robotar på två ben i olika grenar. Finalen går av stapeln i juni 2015, och efter uttagningen leder Schaft, till utseendet en 140 centimetershög med sladdar. Men den excellerade i uppgifter som att röja skrot, klättra i en stege och att ansluta en brandslang. Tävlingen ger oss en fingervisning om de uppgifter som vi kan ge robotarna i framtiden.

I operationssalen


Robotar kan spela en viktig roll inom framtidens vård. Men det finns många viktiga frågor som måste besvaras.

Alla kirurgiska ingrepp innebär att det finns risk för komplikationer. Under traditionella ingrepp har kirurgen bara sina egna sinnen att förlita sig på, och som människa också benägen att göra felbedömningar. Det här ser ut att snart vara medeltida metoder när robotkirurgen står i operationssalen.

En autonom kirurgrobot är en komplicerad sak. En kirurg behöver nämligen ta hundratals beslut under ett ingrepp, medan robotar till sin natur är mest lämpade att göra samma sak om och om igen. Få forskare idag tror att kirurgrobotar kommer att bli helt autonoma, kanske med undantag av relativt enkla saker som att sy ihop snitt.

Det finns främst två hinder som är svåra att komma runt. Det ena är den etiska aspekten, om en robot gör fel och skadar patienten, ska läkaren eller tillverkaren ta ansvar? Det andra är det faktum att människokroppen är väldigt komplicerad. En autonom robot måste kunna undvika blodkärl, veta om det uppstår blödningar och kunna göra något åt det. Fler forskare tror nu istället på en blandning, som att styra en robot med tanken och veta var och hur roboten ska gå fram med skalpellen.

Läs mer:
http://www.businessinsider.com/the-future-of-robotic-surgery-2012-7

Militär användning

Låter en robotarmé som en bra idé med tanke på allt som fiktionen berättat de senaste 30 åren? Hur som helst tågar de nu ut i fält, rullande, flygande och mekaniskt springande på fyra ben.

De robotar som utvecklas för militärt bruk sträcker sig från komiskt till Doctor Who-universumets Daleks. Boston Dynamics visade under förra året två djurliknande skapelser vid namn Bigdog och Wildcat. Bigdog liknar en tjock ponny som ska kunna bära soldaternas packning i skog och mark, medan Wildcat inspirerats av geparden och är ett steg mot att göra robotar snabbare och mer flexibla.


Bigdog kan ta sig fram i tuff terräng.


Wildcat uppges springa snabbare än Usain Bolt.

Men det finns också betydligt obehagligare varianter, som utvecklas för strid. Obemannade och beväpnade drönade används av många nationer i strid, och trots att det argumenteras för att de är bättre på att skilja fiender från civila har det i praktiken skett en rad civila dödsfall i bland annat Pakistan och Afghanistan.

De stridsrobotar som nu utvecklas i Usa måste styras helt av en människa, enligt direktiv från amerikanska försvarsdepartementet. Det diskuterades även i FN den 14 november i år, med stod stöd för ett förbud mot autonoma stridsrobotar som på egen hand beslutar om liv och död.

Är det här verkligen rimligt?

Danica Kragic är professor i datalogi vid KTH och forskar på robotik.

Vilken jobbmarknad kommer robotarna ta över härnäst?
– Först och främst i de branscher där robotar redan finns, som i bilindustrin. De är helt förprogrammerade men skulle kunna ta över fler uppgifter om de får mer människolikt beslutsfattande. Städrobotar är ett annat område, de städbilar som vi nu ser på gatan skulle kunna köras autonomt. Eller mindre varianter inne i butiker.

Vad är det största hindret som gör att vi inte redan har städrobotar?
– För det första är det väldigt dyrt att bygga robotar. För att betala för något som kostar mer än en bil, måste det finnas en väldefinierad funktion och det finns inte än för konsumenter. Sen måste kunna hantera en robot, och hur många skulle vilja gå en utbildning för att få ett robotkörkort?

I Japan är det populärt med robotar som är kusligt lika människor, hur tror du att en sådan robot skulle kunna se ut och bete sig mot oss?
– Man har studerat hur människor beter sig mot varandra. Och det är olika beroende på i vilket land man tittar på och hur mycket folk det är på platsen till exempel. I Japan har man tittar mycket på hur människor beter sig mot robotar, och många är nyfikna men ingen verkar vara rädd för dem. Fast då handlar det om robotar som är mer av en tunna på hjul än en humanoid robot. En väldigt människolik robot är mer nyttig som grundforskning för att ta fram proteser.

Har du något lästips till den som skulle vilja lära sig mer om robotar?
– Robotics and automation magazine ges ut av IEEE är lite av en lättversion av forskningsartiklarna om nya saker som har utvecklats. Annars finns mest populärvetenskapligt eller rena forskningsartiklar.