Det var strax efter Antipiratbyråns tillslag mot Bahnhof tidigare i våras som anmälningarna mot organisationen började strömma in. Över 5.000 anmälningar har Datainspektionen kunnat motta. I april gjordes därför två stycken inspektioner hos Antipiratbyrån, varefter organisationen kom med ett yttrande i vilket man beskriver sitt förfarande. Antipiratbyrån har sökt efter upphovsrättskyddat material som organisationens medlemmar haft rättigheterna till. Förutom IP-nummer har man samlat in uppgifter om alias, filnamn, sökväg, mot vilken server datorn varit uppkopplat samt aktuell tidpunkt. Uppgifterna har sedan använts på två olika sätt. Fall som man har sett som allvarligare har polisanmälts, mindre allvarliga fall har rapporterats till abuseavdelningen hos personens Internetleverantör. Under ett år uppger Antipiratbyrån att man gjort 136 polisanmälningar och mellan 1.500 och 2.000 abuseanmälningar.

Rättsligt försvarar sig Antipiratbyrån med att IP-nummer inte är att betrakta som personuppgifter i lagens mening, då man inte haft möjlighet att knyta samman IP-numret med en specifik person. Datainspektionen menar att huruvida ett IP-nummer ska ses som personuppgift beror på sammanhanget. Om någon kan koppla uppgiften till en enskild person så är det att betrakta som personuppgift. Att Antipiratbyrån i fallet inte kan koppla IP-numret till en enskild användare saknar betydelse, eftersom någon annan (som Internetleverantören till vilken man gör anmälan) kan göra det.

Vad som blir Antipiratbyråns nästa steg återstår att se. Enligt Sveriges Televisions text-tv så kommer man att ansöka om undantag från lagen.

Klicka här för att läsa mer på Datainspektionens hemsida