Lagring genom åren - från 8 tum till big data

Vi tar en titt i backspegeln tillsammans med Christer Rindeblad, i dag affärsutvecklare på Egmonts digitala avdelning. Tidigare har han startat och drivit tidningarna Datormagazin, High Score och PC Hemma.

1971: 8-tumsdisketten gör debut.

1972: Skrivbordsdatorn HP 9830A (nedan) introduceras, en av de första datorerna med förmågan att lagra data på vanliga kassettband för ljudinspelning.

Christer Rindeblad kommenterar:
”Kassettbanden är kanske den allra största lagringsfloppen genom tiderna. På alla sätt var det en dålig idé att lagra data på dessa”.

1976: 5,25-tumsdisketter med plats för 180 kilobyte lanseras.

Christer Rindeblad: ”Jag saknar inte disketterna ett dugg. Jag minns en händelse i mitten på 1980-talet när en ung tjej på ekonomiavdelningen ropade på hjälp. Hon skulle säkerhetskopiera och hade stoppat två stycken 5¼-tumsdisketter i samma diskettstation och startat kopieringen. Givetvis fastnade disketterna och data delades i en salig röra. Jag fick skruva sönder datorn för att få ut röran, och bokföringen var givetvis helt förstörd och fick knappas in igen”.

1980: Brian Randell och hans kollegor vid Newcastle University demonstrerar en teknik för att komma åt sparade filer på distans över ett nätverk.

1983: Iomegas första stora produkt fick namnet Bernoulli Box. Den var en kombination av en hårddisk och diskett med förmågan att lagra mellan 5 och 230 megabyte.

1984: Sun släpper nfs, network file system, ett protokoll som gör att nätverksservrar kan dela med sig av sitt lagringsutrymme till klienterna på ett effektivt sätt.

1984: Premiär för den smidiga 3,5-tumsdisketten, med plats för 360 kilobyte.

1984: Dec lanserar dlt-band (digital linear tape) med plats för 94 megabyte. Tekniken användes ursprungligen i datormodellerna Microvax II och PDP-11.

1985: Cd-formatet börjar användas för datalagring. Standarden kallas cd-rom.

Christer Rindeblad: ”Redan från början trodde jag att cd:n var en temporär lösning, och så blev det också”.

1985: 3Com 3Server var en av de första nas-enheterna, mest sannolikt den allra första. Den var utrustad med en hårddisk på 36 megabyte.

1985: En optisk disk som uppträder som en hårddisk – så kan man bäst beskriva mo-diskarna (magneto optical) som lanserades kommersiellt 1985. De fanns i 5,25- och 3,5-tumsformat. Sony Minidisc var det mest kända mo-formatet, men det kom inte förrän 1992.

1986: Scsi, small computer systems interface, blir en standard för anslutning av kringutrustning, inte minst lagringsenheter.

1987: Tre forskare vid University of California uppfinner raid, redundant array of inexpensive disks.

1989: Dat, digital audio tape, designades ursprungligen för lagring av ljud, men tack vare dds, digital storage standard, som kom 1989 kunde de även användas för datalagring.

1990: Cd-formatet tar ytterligare ett kliv – datoranvändarna kan nu spara filer på cd-r-skivor.

1990: Pcmcia-korten, även kallat pc card, var först på plan bland minneskorten. De användes ursprungligen för att bygga ut arbetsminnet i datorer.

Christer Rindeblad: ”Jag tror inte att minneskorten finns kvar om tio år. Istället tror jag att de kommer att ersättas med någon form av biologiskt datalagring i exempelvis samma format som dna lagras i”.

1991: Sandisk tillverkar en flashbaserad ssd-disk med plats för 20 megabyte. Den kostade drygt 8000 kronor.

1992: Hårddiskarna ökar hastigheten till 7200 varv per sekund.

1994: Tekniken fibre channel godkänns som standard för att koppla samman nätverksutrustning.

1994: Ett helt nytt diskettliknande format ser dagens ljus. Det utvecklas av Iomega och döps till Zip. En diskett lagrade 100 megabyte.

Christer Rindeblad: ”Tanken var god, men de lyckades aldrig riktigt. Varför gick det som det gick? Problemen var detsamma som med kassettbanden, det var en opålitlig och ej standardiserad packning vilket bäddade för problem. Dessutom var de långsamma”.

1996: Dvd-spelare och dvd-skivor börjar säljas i Japan. Två år senare kommer tekniken till Europa.

1997: Pioneer utvecklar inspelningsbara dvd-skivor, dvd-r.

1999: San, storage area network, det vill säga nätverk dedikerade för datalagring, blir ett allt mer utbrett begrepp.

2000: Trek Technology och IBM börjar sälja usb-minnen. IBM:s första modell hade en kapacitet på 8 megabyte.

2003: Sata 1.0 släpps. Den seriella databussen för anslutning av lagringsenheter, i första hand hårddiskar och liknande, har kapaciteten 150 megabyte per sekund.

2004: Första lagringsenheterna med tekniken sas, serial attached scsi, kommer ut på marknaden.

2006: Intresset för lagring i molnet tar fart på allvar när Amazon startar tjänsten Amazon Web Services.

2006: I mitten av 2006 skeppas de första bd-rom-modellerna, det vill säga enheter för uppspelning av blu-ray-skivor. Samma år kommer även blu-ray-enheter med inspelningsfunktion för pc.

2007: Första hårddisken med plats för 1 terabyte. Hitachi står bakom underverket.

Christer Rindeblad: ”Hårddisken överlever nog bara 5–10 år till. Det är en föråldrad mekanisk lösning med en inbyggd begränsad livslängd.”

2013: Molnet lagrar mer än 1 exabyte data.