Ibland blir solen vår fiende - som tur är finns teknik som räddar världen

När solen får ett utbrott, det vi kallar för massutkastning, kan den slänga ut triljoner ton massa i form av laddade partiklar rätt ut i rymden. Skulle jorden ligga i vägen för en sådan utkastning får vi del av energin som partiklarna representerar. Vi kallar det för en geomagnetisk storm.

När solen blir arg och slänger ut 10^13 ton laddade partiklar finns det inget vi kan göra, annat än att sitta ned och titta på. Skulle jorden hamna i den här solsvansen vore vi grillade. Bild: Nasa.

Partiklarna störtar ned på jorden längs jordens magnetiska fältlinjer och åstadkommer snygga norrsken, men tyvärr också likströmmar på miljoner ampere i jordskorpan och i allt annat som är tillräckligt stort och metalliskt. Exempel på det är kraftledningar och järnvägsräls eller dåligt skyddade datorhallar och deras kraftförsörjning.

Miljarder ampere brakar ned mot jorden. Strålarna tycks komma från den magnetiska polen. Bild: Frank Olsen (CC BY-SA 3.0)

Sex miljoner utan ström

Katastrofhysterikerna pekar på händelserna i Quebec i Kanada 13 mars 1989, när Quebecs högspänningsnät på 730 kilovolt slogs ut eftersom likströmmen som inducerades i kraftledningarna som vattenkraftverket matade (med växelström), magnetiserade kärnan i kraftverkets utgångstransformator så att järnet blev mättat och inte kunde ta emot mera växelfält. Transformatorn verkade då som en kortslutning för kraftverket och överströmsskydden löste ut. Sex miljoner människor blev utan ström i nio timmar.

På andra ställen finns inga överströmsskydd, eftersom kraftbolagen tycker det är för dyrt med skydd och har struntat i dem. Stora transformatorer serietillverkas inte direkt, så det kan ta tid att få igång ett havererat kraftverk igen. Vid ett stort solutbrott skulle hela kontinenter kunna bli av med sina kraftverk för lång tid framöver, menar hysterikerna.

Men det är inte sant.

Det svenska stamnätet drabbas av ungefär 200–300 incidenter per år, huvudsakligen blixtnedslag, där överströmsskydden löser ut. Alla svenska regionnät har egna överströmsskydd. Efter olyckan i Kanada har det kommit lagar som kräver att kraftbolagen ska ha skydd mot liknande händelser. Det har också kommit lagar som reglerar att kärnkraftverk ska ha nog med reservkraft för att klara kylningen av härden och sitt lagrade bränsle om kraftverket skulle nödstoppas och det övriga elnätet skulle vara strömlöst.

Dessutom har vi numera koll på rymdvädret. Tack SMHI.