Ibland blir solen vår fiende - som tur är finns teknik som räddar världen

Vi varnas av fotonerna

Ett solutbrott består av utkastade, laddade partiklar som elektroner, protoner och joner, inte fotoner (ljus). Det tar partiklarna 3–4 dagar att nå jorden, medan fotonerna når hit på 6,5 minuter med ljusets hastighet. Får vi bara förvarning, kan vi förbereda oss. Det kan vi, för fotonerna når våra solobservatorier också, som skickar bilder till Nasa och Esa.

Ett solutbrott träffar jorden. Magnetosfären i blått. Ej skalenligt. Bild: Nasa.

Ett antal solobservatorier tittar just nu närsynt på solen. Soho (Solar and Heliospheric Observatory, skickades upp 1995), Stereo (Solar Terrestrial Relations Observatory, 2006) och SDO (Solar Dynamics Observatory, 2010) är tre satelliter eller satellitpar som ständigt observerar solen och skickar ned observationerna till jorden.

Stereo nära jorden. Bild: Nasa.

Satellitparet Stereo är förlagt i jordens bana, men i punkter på varsin sida om solen. I och med Stereo kan vi numera se hela solens yta och därmed också upptäcka solutbrott som uppstår på solens baksida. Solen roterar ett varv på 24 dygn och utbrottet kan snart nog vara riktat mot oss.

SDO har sett ett utbrott, som ser ut som en krokodil som kastar sig upp ur solytan. Säkringarna smäller inte som popcorn i våra satelliter, för vi har fått förvarning. Bild: Nasa.

Solen är som den är. Det får vi tåla, men i och med att vi är förvarnade kan vi justera vår teknik, försätta satelliter i säkert läge, stänga av kraftverk och förvarna befolkningen.

Vi är dessutom redan permanent förberedda. Det svenska telenätet växlas till exempel i datorhallar som är skyddade mot elektromagnetiska pulser och geomagnetiska stormar.

Satelliterna måste skyddas

Svenska Institutet för rymdforskning, IRF, och andra presterar forskning som talar om för oss vilka faror satelliter och rymdfarkoster kan utsättas för, och det finns numera praxis för hur man skyddar dem och bygger dem toleranta mot högenergetiska partiklar.

Om man inte ser upp kan det gå som för den japanska Mars-satelliten Nozomi som drabbades av ett solutbrott i april 2002, det förstörde en styrenhet i attitydkontrollen (som håller satellitens riktning mot solen) och gjorde att det flytande bränslet hydrazin frös. Bränslet tinade senare, men ytterligare motorstarter fungerade inte, så Nozomi är förlorad för alltid.

Esrange servar hela världen

Rymdbasen Esrange i Kiruna har tre verksamheter: raketuppskjutningar, ballonguppsläpp och satellitskötsel. Satellitdrifttjänster och satellitkonsulttjänster bedrivs åt satellitägare, satellitoperatörer och rymdorganisationer över hela världen.

Stora satellitägare lägger helt enkelt ut jobbet att sköta om och kurskorrigera sina satelliter på specialister. När satelliten larmar för att något hänt, en krets gått sönder, ett kraftaggregat brunnit eller liknande, är det upp till personalen på Esrange att vidta åtgärder och tvinga satelliten att koppla in reservkretsar.

När en solstorm närmar sig kan Esranges personal försätta satelliterna i vänteläge, så att de inte kan gå sönder. Och skulle de ha ändå drabbas, får Esrange ordna upp saken efteråt.