De första maskinrumslösa linhissarna kom 1996, vilket blev linhissens återfödelse. Maskinen sitter i schakttoppen inne i schaktet och kan klara ett par tons vikt och höjder på 30 plan. Det här möjliggjordes av att man slutade med växlar på motorerna och övergick från asynkronmotorer med växellåda till direktdrivande synkronmotorer med permanentmagnetiserad rotor som har mycket bättre lågvarvsegenskaper.
– Om asynkronmotorns växellåda skulle förlora alla kuggar och båda bromsarna helt osannolikt skulle sluta fungera, skulle hisskorgen dessutom kunna falla fritt – uppåt! säger Styrbjörn Andrén.
För hissen faller normalt uppåt och motvikten nedåt, om linorna skulle förlora greppet mot drivskivan eller om bromsarna är för slitna. Motviktens vikt beräknas som hisskorgens och bärramens vikt plus halva maxlasten, vilket man kallar 50 procent utbalansering. I normalfallet behöver maskinen då bara lyfta skillnaden mellan den faktiska lasten och halva maxlasten.
– Att bärlinorna av stål går av är oerhört sällsynt, till skillnad från de hamprep som var vanliga på 1800-talet. Men skulle hastigheten nedåt bli förhög känner hastighetsregulatorn av det och slår till fånget, så korgen nödbromsas, förklarar Styrbjörn Andrén.
Hissens huvudsakliga komponenter. Hr-linan som hålls sträckt av sträckvikten längst ned går igenom fånget för att kunna lösa ut detta på order av hastighetsregulatorn i schaktets tak (visas ej i bilden). Skulle hr-linan gå av känns det av sträckviktskontakten. Hisstypen har ett tandhjul som givare för schaktinformation, som rullar på en tandrem, för att kunna bestämma sin position i schaktet. Tandremmen går genom hela schaktet.
Nödstoppet i schaktbotten finns för att teknikern ska kunna stoppa hissen vid arbete. Nödbatteriet driver i normalfallet bara nödbelysningen i korgen och nödtelefonen, men inte maskinen. Som tillval kan man köpa en ups som kan driva hissen vid strömavbrott, men normalt stannar hissen i och med att bromsarna blir spänningslösa, och måste vevas manuellt av en tekniker.
Här skildras Kones maskinrumslösa hiss med platt synkronmotor (Maskin). Den här modellen har ingen tandrem för schaktinformation, utan får sin position från magnetgivare monterade på korgtaket som känner av kodade magneter i schaktet.
Hastighetsregulatorn, hr, kallad overspeed governor på engelska, är central för säkerheten. En hr-lina löper genom hela schaktet och sitter fast i hisskorgens fånganordning. Linan löper över hastighetsregulatorns linhjul i schakttoppen.
Hjulet är utrustat med en centrifugalanordning med vikter som slungas utåt om hjulet går för fort, cirka 110 procent av maxhastigheten. När vikterna slungas ut fastnar de, och därmed hjulet, och därmed också hr-linan.
– När linan fastnat men korgen fortsätter aktiveras fånget, rent mekaniskt,och kilar fast hissen mot gejdern, alltså stålskenan som den glider längs. En brytare på hastighetsregulatorn bryter dessutom motorströmmen och strömmen till bromsarna, vilka då aktiveras, säger Styrbjörn Andrén.
Det sitter inga ”fjädrar” i botten avschaktet, utan en buffert som hissen träffar om den inte stannar längst ned. För hissar som går upp till 1 meter per sekund är bufferten ett svampaktigt polyuretanblock, medan snabbare hissar har en hydraulisk buffert. Går hisskorgen för högt träffar i stället motvikten sin buffert.
Enligt normen ska hissen bromsa och stanna vid våningsplanen inom +/– 10 millimeter, styrd av olika sensorer, mikrobrytare, induktiva givare, digitala givare eller kodade permanentmagneter som ger så kallad schaktinformation. Men skulle datorn fallera finns det slutgränslägen som bryter motorströmmen. Varje hissleverantör har sin variant på sensorer förschaktinformation.
– Dörrzonsgivaren är en sådan, som förhindrar att dörren öppnas om hissen inte stannat korrekt. Om man vill kunna öppna dörrarna innan hissen stannat riktigt, för att få snabbare förlopp, behövs dubbla system för att ange när hissen är i planet, både en induktiv dörrzonsgivare och annan schaktinformation. När båda är överens, och farten är tillräckligt låg, kan hissen öppna dörrarna, säger Styrbjörn Andrén.
Innehållsförteckning
www.kone.com/ultrarope - Om Kones ultrakabel Ultrarope.
tinytw.se/hisstoria - En hisshistoriesajt tillhörande Lars Sundström.
tinytw.se/mythbust - Mythbusters knäcker myter om störtande hissar (video).
tinytw.se/1kmhiss - BBC om problemen med den en kilometer höga hissen.
tinytw.se/londonhp - Om tidig hydralkraft i London.
tinytw.se/elevwiki - Elevatorpedia (Jodå, den finns!)
tinytw.se/skrik - Undertecknad testar värstinghissen Fritt fall på Gröna Lund.
tinytw.se/rull - ”En rulltrappas själ” – en monsterartikel om en annan robust teknik.
