Äldre hissar stannade inte i planet ibland. Då handlade det om slitna, smutsiga bromsar med utslitna fjädrar. Dessutom var schaktinformationen inte så precis förr, utan kom från en kedja som drev ett hjul med pinnar som styrde motorströmmen. Men flyttades hjulet bara en millimeter kunde stannplanet förskjutas flera centimeter.
Är gejdrarna osmorda eller skorna som ligger mot gejdrarna slitna kan hissen börja skorra och skaka av byrålådseffekter.
– Men att hissen gungar lite upp och ned när den precis stannat är helt normalt. Bärlinorna är fjädrande upphängda för att det inte ska bli ett för kraftigt ryck,och korgen gungar en stund i fjädrarna, säger Styrbjörn Andrén.
Det är dock inte bara en Hollywoodeffekt att en hiss kan lämna en våning med öppen dörr. Det har hänt att någon spolat vatten på en dörr och på så sätt åstadkommit en överbryggning i en karmkontakt, utan att säkringen gått, och elektroniken tror då att dörren är stängd. En kombination av smuts, damm och vatten alltså. Annars händer det också att en hiss kan lämna en våning med öppen dörr vid växellådshaveri.
Om någon eller något skulle fasta i hissdörren och hissen börjar röra sig, fanns det förr både en takklaff och en tröskelbrytare som stoppade hissen. I dag håller man på att installera korgdörrar i de flesta svenska hissar. Den obehagliga varningsskylten med en sopåkare som åker upp i hisstaket med en sopcontainer framför sig som hakat i schaktet, ska förhoppningsvis kunna tas ned för gott.
Nödknappen i hissen ringer inte längre i en klocka utanför, utan i moderna installationer aktiverar den i stället nödtelefonen, som ringer upp ett eller flera förutbestämda nummer till en larmcentral.
HISSENS BESTÅNDSDELAR
Och nej, det går inte att göra som i Hollywood, klättra upp på hisstaket genom att slå ut en lucka. Det finns inte plats för det. Takluckor är i övrigt väldigt sällsynta, de finns bara om det är mer än 11 meter mellan stannplanen, och kan då bara öppnas av en brandman uppifrån korgtaket.
Just det här hisstaket väger flera hundra kilo och måste sänkas ned i korgen med en vinsch när man ska byta lysrör.
När hissen stannat vid ett plan, griper den vertikala rälsmekanismen, medbringaren, om en knopp på den ena av schaktdörrarna och drar denna i pilens riktning. Den andra dörren dras i motsatt riktning med en lina. Samtidigt följer korgdörrarna med.
Under motvikten löper kompensationslinor (KL) nedåt och slutar under bärramen, för att linorna nedåt ska bli lika tunga som linorna uppåt och utjämna lasten på maskineriet. Motviktens bärlinor börjar ovanför bilden.
Innehållsförteckning
www.kone.com/ultrarope - Om Kones ultrakabel Ultrarope.
tinytw.se/hisstoria - En hisshistoriesajt tillhörande Lars Sundström.
tinytw.se/mythbust - Mythbusters knäcker myter om störtande hissar (video).
tinytw.se/1kmhiss - BBC om problemen med den en kilometer höga hissen.
tinytw.se/londonhp - Om tidig hydralkraft i London.
tinytw.se/elevwiki - Elevatorpedia (Jodå, den finns!)
tinytw.se/skrik - Undertecknad testar värstinghissen Fritt fall på Gröna Lund.
tinytw.se/rull - ”En rulltrappas själ” – en monsterartikel om en annan robust teknik.
