Hissen är INTE en dödsfälla - Så fungerar vårt säkraste transportmedel

MASKINRUMMET

De datoriserade styrsystemen har utvecklats för att bättre kunna möta trafikflödet i en byggnad. Förr inskränkte sig detta till så kallade väljare.

– Systemet valde ut den hiss som var på väg åt rätt håll och den som var närmast, att åka till den anropande våningen. Numera har man trafiksystem som känner av mängden anrop från exempelvis plan 6, för att det exempelvis finns en lunchrestaurang där. Systemet kommer då vid lunchtid börja skicka hissar till plan 6 utan att någon tryckt på knappen. Algoritmen anpassar sig efter verkligheten, baserat på faktisk användning, så att om restaurangen flyttar till en annanvåning, kommer hissarna i stället att skickas dit i högtrafik.

– Dörrtiderna kan också anpassas. I lågtrafik kan man ha gott om tid att ta sig in, men i högtrafik slår dörrarna igen snabbare. Det finns många algoritmer för detta. Under lågtrafik kan systemet också parkera hissar för att spara energi, säger Styrbjörn Andrén.

Hissens styrsystem lämnar utdata om driften, som kan användas för statistik, men också för trafikplanering i realtid. Flera hissar kan meddela varandra var de befinner sig, vilket nyttjas för att klara trafiktoppar.

Nästa steg är destinationskontroll, alltså att varje passagerare trycker på en knapp med sin destinationsvåning redan i entrén. Då vet systemet hur många som vill åka till plan 6. Det kanske inte räcker med en enda hiss.

Den högsta konventionella hissen som finns i dag är 460 meter och finns i skyskrapan Burj Khalifa i Dubai. Där går gränsen för stållinor, eftersom bärlinorna väger så mycket att man behöver öka lindiametern bara för att kunna lyfta linornas vikt.

– Förhoppningsvis ska Ultrarope kunna utöka det till 800 meter. Men hissar som åker i sidled, eller hissar som drivs med maglev-effekter är bara teori än så länge, avslutar Styrbjörn Andrén.

FIKTIVA HISSAR