Rött ljus! Hur irriterande är inte de där 30 sekunderna du tvingas vänta på din tur i en korsning? Fast när signalen någon gång visar gul blink är det många om inte ”iakttar försiktighet” utan kör och krockar hur som helst. Ljusreglerade korsningar med närvarodetektorer har räddat många liv, men det är viktigt att de är korrekt programmerade, övervakade och underhållna. Annars är de inte trovärdiga.
Nybyggnad och underhåll av trafiksignaler och andra elektriska trafikanordningar i Stockholms stad sköts av Trafikkontoret, Enheten för trafikteknik.
Läs mer: Hissen är inte en dödsfälla. Så fungerar den
– I en typisk innerstadskorsning har man detektorer och signalstolpar. I stolparna sitter det signallyktor utrustade med lysdioder, samt tryckknappslådor för gående och cyklister. I mindre omfattning finns även radardetektorer och kameror. Styrapparaten som hanterar allt detta finns i ett plåtskåp intill, säger Håvard Wahl, systemansvarig på Trafikkontoret.
Korsningarna styrs enligt ett antal samordnade så kallade program med fasta omlopp. Ett omlopp är hela signalsekvensen från att en körbana får grönt tills den får grönt nästa gång. I Stockholm används klockstyrda programbyten, ett morgonprogram avsett för den trafikmängden, ett mitt-på-dagen-program, ett på eftermiddagen då det råder rusningstrafik ut från staden och slutligen ett kvällsprogram. Ett omlopp brukar som längst vara 90 sekunder. Sent på kvällen växlar signalerna från tids- till trafikstyrning, frisläppta från ett bestämt omlopp från klockan 10 på kvällen till sex på morgonen. Detta betyder att alla signaler visar rött och kommer det en bil och påverkar detektorerna, så får den grönt.
Begreppet samordnad korsning anger att alla signaler växlar enligt ett fastlagt tidsschema. Men om behovet finns och det är många bilar på något ställe kan signalerna dessutom trafikstyras och lämna extra gröntid åt en genomfartsled. Genom att småknuffa på omloppsprogrammet kan man åstadkomma ett bättre trafikflöde. Tiderna är kortare än man tror. Gröntiden kan vara så kort som 4 sekunder, men ligger normalt uppåt 16 sekunder.
En mycket bra historik finns på Wikipedia.
Techworlds artikel om järnvägens säkerhetssystem.
Techworlds artikel om tunnelbanans säkerhetssystem.
