Utöver detta finns speciella program för större händelser, som en tunnelutrymning som ska ge rött in i tunneln och grönt ut ur tunneln, signalering nära en brandstation när brandkåren gör en utryckning, eller som vid Stockholm Maraton eller andra stora evenemang när ett antal anläggningar ställs i gul blink. När raggarna visar upp sig vid Stockholm Cruising håller man helst alla signaler släckta.

Bussprioritet 

Stombusslinjerna kan dra nytta av bussprioritet. Bussen undersöker hela tiden med Storstockholms Lokaltrafik hur den ligger till i förhållande till tidtabellen och jämför med GPS-positionen. Ligger bussen efter kan den via radiobegäran i Pribuss-systemet få prioritet i korsningar.

Intill korsningarna finns så kallade radiopunkter. Det är virtuella punkter, egentligen GPS-positioner, och när bussen når en sådan, vet datorn i bussen att det kan vara dags att skicka en prioritetsbegäran. I toppen på vissa signalstolpar sitter en liten rund lykta med en bussymbol, som tänds när en buss anmält en önskan om prioritet.

Trafikljus
Alla trafiksignaler i en korsning är direkt kopplade till drivdonet i styrapparaten och drivs med 230 volt växel. Eftersom ljuset åstadkoms av lysdioder, sitter det ett switchaggregat som tar ned spänningen i varje stolpe. På några få ställen driver man dock lamporna med 42 volt växel. Dessutom matar styrapparaten ut växelspänning till närvarodetektorerna som är nedsänkta i vägbanan och känner av bilar. Notera att den smala 45-graders vinklade passagedetektorn (vingen) är rätt upp och ned seriekopplad med den betydligt längre närvarodetektorn, för att spara anslutningskablage. Passagedetektorn har dock flera trådvarv och är känsligare. Alla styrapparater är anslutna till datorerna i driftsutrymmet vid Sergels torg via DSL-modem kopplade i nätverk. Pribuss-systemet för bussprioritering är speciellt. Radiopunkten är inte en fysisk punkt utan en GPS-koordinat känd av bussen, vid vilken bussen kan be styrapparaten om prioritet i korsningen, om bussen fått reda på av SL att den ligger efter i tidtabellen. Mona pratar då med Lisa, som skyndar på signaleringsomloppet. När systemet har uppfattat anropet, tänds busslampan.

Samordning för grön våg 

Grön våg är en funktion som infördes redan 1958. Det går till så att man definierar vilka signalanläggningar utefter samma gata som ska samverka i en ”våg” varefter man skapar ett omloppsprogram som ger en grön våg, baserat på hastigheten på platsen och sträckan mellan korsningarna. De andra trafikanterna och gångtrafikanterna får rätta sig efter den prioriterade gröna vågen.

Läs mer: Svenska succétjänsten ger dig koll på flygtiderna

Intressant nog är det cykeltrafiken som styr den gröna vågen på Götgatan i Stockholm. Cyklarna känns av med olika detektorer.

Trafikljus
Intill korsningarna finns så kallade radiopunkter. Det är virtuella punkter, egentligen GPS-positioner, och när bussen når en sådan, vet datorn i bussen att det kan vara dags att skicka en prioritetsbegäran. I toppen på vissa signalstolpar sitter en liten rund lykta med en bussymbol, som tänds när en buss anmält en önskan om prioritet.

Närvarodetektorer 

Man använder två typer av induktiva detektorer i vägbanan, dels en stor närvarodetektor kallad ”loop” som kan vara 20 meter lång och har en lindning på två varv, seriekopplad med en liten passagedetektor kallad ”vinge” som ligger 45 grader mot körriktningen, är en halv meter lång och med fyra varvs lindning. Det gör den senare mycket känsligare så den lättare kan uppfatta bilar och cyklar som accelererar ut från korsningen.

Sida 2 / 3
Föregående Nästa

Innehållsförteckning

Fakta

Läs mer

En mycket bra historik finns på Wikipedia.

Techworlds artikel om järnvägens säkerhetssystem.

Techworlds artikel om tunnelbanans säkerhetssystem.