Detektorslingorna genomflyts av växelström mellan 20–70 kHz (beroende på typ) och fungerar som en del av en svängningskrets. Styrapparaten känner av hur mycket järn som finns i slingan, eftersom detta sänker resonansfrekvensen på samma sätt som hos en metalldetektor. Man kan ange olika tröskelvärden för detektering, så att apparaturen bara reagerar på en buss, en bil eller en cykel.

Scenarier 

Trafikledningen vid Trafik Stockholm har kontrollen över alla variabla meddelandeskyltar på länsvägarna runt Stockholm, och kan styra trafiksignalerna. Avvikelser från det normala hanteras inte manuellt, utan man har ett antal fördefinierade scenarier, för vilka det finns förinlagd information, så kallade åtgärdsprogram.

Blir det exempelvis stopp på Tranebergsbron visas lämpliga meddelanden på skyltar i brons närhet, men även på tillfartsvägarna, så att trafikanterna kan välja andra vägar. De allra flesta meddelandeskyltarna i Stockholms närhet ägs av Trafikverket, men Trafikkontoret har fyra stycken i innerstaden, varav två används för denna typ av scenarier.

Trafikljus
Här är en skärmbild som visar en karta med alla övervakade korsningar i Stockholm, och specifikt driftläget för korsningen Götgatan-Ringvägen. Du ser dessutom ett antal andra korsningar i Stockholm och hur de markeras. En helt grön symbol betyder att alla funktioner i styrapparaten fungerar som avsett, är ringen gul betyder det att signalen står i gul blink och är den svart är signalerna släckta. En blå fyrkant runt ringen anger att en eller flera närvarodetektorer är trasiga. En röd fyrkant anger att en lampa har slocknat. Är symbolen vit, saknar man för tillfället kontakt med dess styrapparat. Detaljritningen anger i realtid vilka färger signalerna visar för olika trafikslag och riktningar (rött-gult-grönt) och vilka detektorslingor som är belagda (blå) eller inte (vita), samt om en busskänslig detektor är belagd med buss (orange). Dialogrutan med felrapporten visar att en detektor i vägbanan är trasig och de två påföljande fel-raderna kommer från olika delar av programlogiken som saknar insignal av samma anledning. Dessutom anges detta av den blå fyrkanten i kartbilden. Skylten Larm från Lisa, med en grön punkt, anger att Pribuss-systemet för närvarande inte har något att larma för.

Trasigt 

Betrakta skärmbilden med Stockholmskartan som visar driftläget för Stockholms korsningar. Kartan visar att en väldig massa anläggningar är trasiga på ett eller annat sätt. Symbolerna är inte helgröna. För många, vilket Håvard Wahl instämmer i.

– Tyvärr är det så i kommunerna att driftpengarna inte räcker till och då blir detektorerna det första som offras. Korsningen fungerar hjälpligt ändå. I Stockholm går drygt 200 detektorer sönder varje år. En del av grävarbeten, asfaltläggning och liknande, men många går sönder av slitage i asfalten, när asfalten eller underlaget rör sig. Kommer det ned vätska, kan slingan också frysa sönder. Vi satsar extra pengar på att laga detektorer i år, men det finns inte så många företag som lagar detektorer och vi använder oss av alla som finns.

– Det kan bli andra fel också, som resulterar i gul blink, inflikar Thomas Ringholm, ansvarig för drift och underhåll på Trafikkontoret.

– Det vanligaste är att någon har kört på en stolpe. Detta detekteras av styrapparaten. Påkörningen kan dessutom ha orsakat kortslutning. Det förekommer ibland att någon skadat en kabel vid en grävning ett år innan, varefter felet gradvis förvärras och till sist resulterar i kabelfel, utan att någon till synes har orsakat det. Att anläggningar går över i gul blink på grund av trasiga elektronikkomponenter i styrapparaterna inträffar dock nästan försumbart sällan.

Trafikljus
Den moderna styrapparaten i varje gatukorsning är en mikroprocessor med mängder av I/O-enheter för drivning av ljussignaler, och mottagning av detektorsignaler. Bilden visar optoisolerade triac-kort för drivning av glödlampor. De röda burkarna är ferriter för avstörning av utgående lampspänning.
Trafikljus
En antik styrapparat med telefonreläer från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Den kanske ser ålderstigen ut, men fungerar ungefär som dagens moderna apparater och kan känna av trafikintensiteten med detektorslingor i gatan. Knapparna upptill används för nödmanövrering för hand.

Förutom att styrapparaten har en huvudprocessor som kör omloppsprogrammen, finns en extra watchdog-processor som hela tiden undersöker att alla program följer med i tidsschemat, och håller ordning på spärrtiderna så att alla signalgrupper som ligger i konflikt inte kan visa grönt mot grönt och orsaka kollisioner. Den ser också till att inte huvudprocessorn blir överbelastad och inte hinner med programmet. Den undersöker också överledningar mellan signaler om ett kabelfel skulle ha orsakat kortslutning.

Watchdogen mäter hela tiden på 230-volten på alla utgångar och jämför med vad huvudprocessorn begär och skulle watchdogen upptäcka att det läggs ut grön signal någonstans trots att programmet inte föreskriver det, slår den stopp och systemet övergår till gul blink. Det handlar hela tiden om att kunna falla tillbaka till ett säkert läge, förklarar Håvard Wahl.

Sida 3 / 3

Innehållsförteckning

Fakta

En mycket bra historik finns på Wikipedia.

Techworlds artikel om järnvägens säkerhetssystem.

Techworlds artikel om tunnelbanans säkerhetssystem.