Ta ut statistik
Kameran kan räkna människor, överträdelser, temperaturer, ljudnivåer, smällar och en hel massa annat, och sammanställa detta till statistik som kan hämtas när som helst eller skickas på bestämda tider.
Skärmbilden visar antalet människor som passerat två virtuella korridorer på en fabrik, gul och blå. Kameran sammanställer själv statistiken och skickar över till MxManagement i form av färdiga diagram eller XML-filer som kan läggas in i Excel för vidare bearbetning, till exempel för större översikter.
Kameratyper
Man kan använda ett otal olika typer av kameror för övervakning, ensamma eller i par. Allting beror på vad man vill åstadkomma. En kamera för synligt ljus och färg är till exempel lämplig på dagen, medan en som klarar månljus är bättre på natten. Finns inget ljus alls får man ha en kamera med infraröda lysdioder som själv belyser scenen med för människan osynligt ljus. Finns risk för dolda personer, förövare med IR-sikte eller annat som bara kan upptäckas i infrarött, kan man använda sig av värmekamera. De är numera billiga. En stor fördel med värmekameror är att de inte visar ansikten som vi är vana att se dem, och därför inte röjer identiteter och inte räknas som övervakning.
Infraröd teknik
Bilden visar intaget till en soptipp. Här var det visst varmt. Bilden i synligt ljus till höger visar inget särskilt, medan termobilden till vänster visar att soporna håller på att självantända.
En fördel med värmekameran är att man kan övervaka på natten utan belysning. Det kan finnas anledning till att inte vilja ha belysning. Moderna färg-kameror klarar också stjärnljus, men värmekameran är svårslagbar för den kan skilja ut varmblodiga varelser, vattenläckor och elektriska fel, som inte skulle synas oavsett hur känslig en ”moonlight”-kamera är.
Elektronisk pan-tilt-zoom
Den där gammaldags övervakningskameran som vrider sig runt, hittar en person och följer med, är både dum, avslöjande och mekaniskt förkastlig.
– Vi har inget mekaniskt zoomobjektiv på våra kameror. Inte heller har vi någon vridbar plattform. Det är sådant som går sönder. Därför får vi aldrig tillbaka några kameror med trasig mekanik, säger Tonny Frederiksen.
Här är ett exempel taget med en 3-megapixelkamera monterad fram i en buss. Det är denna 360-graders film som lagras. I detta format är den kanske inte så användbar.
Kamerans efterbehandlingsprogram kan i realtid vränga ut fish-eye-bilden och zooma in på dess olika delar. Här har vi valt att återskapa fyra olika virtuella delbilder ur panoramat. Överst till vänster har vi tagit den del av panoramat som visar vägen framför bussen, om det skulle vara tal om en olycka av något slag. Den andra delbilden visar föraren. Den tredje visar en vy bakåt, om det till exempel kommit en anmälan om bråk i bussen eller dylikt.
Identifiering av personer och fordon
– Hemisfärisk teknik kan vara bra till mycket, som översikter, men man kan inte vara särskilt långt ifrån kameran om man vill prova på ansiktsigenkänning. I en dörrkamera är det bättre med 90 eller 45 graders bildvinkel, säger Tonny Fredriksen.
Ansiktsigenkänning används för just detta, att kunna identifiera en person (eventuellt en känd brottsling) och följa dennes väg genom staden eller tunnelbanenätet. För Mobotix del har hittills bara inneburit ansiktsigenkänning vid inpassage genom en dörr. Den som vill in måste alltså både visa upp ansiktet och slå in en pin-kod. Det räcker inte med ett stulet RFID-kort längre. I en framtid kan man tänka sig att detta kommer att användas vid passkontroller på flygplatser, där systemet jämför med exempelvis Europols databas över efterlysta. Det är både viktigt att gripa efterlysta och inte ingripa mot oskyldiga.
I en europeisk huvudstad har Mobotix installerat ett kamerasystem för att tolka nummerplåtarna på bilar för att se var de tar vägen, samt för brottsutredning. Med hjälp av tredjepartsprogram för License Plate Recognition kan man också mata ut nummerplåtarna, för att kunna hitta stulna bilar.
Det kan också användas för att se varifrån trafikströmmarna kommer, hur de flyter samman och vart bilisterna egentligen ska. Detta för att underlätta trafikplaneringen. Kunde man inte tolka nummerplåtarna skulle systemet bara se en ström av okända föremål som kommer från okänd plats och ska till en lika okänd, men med individkännedom kan man se om trafikströmmen flyter olämpligt och det vore bättre med en kringled, exempelvis.
– I det här fallet var det registreringsskyltar, men det hade lika gärna kunnat vara ett ansikte, säger Tonny Fredriksen.
