Det finns hur många programmeringsspråk som helst som används flitigt. En speciell kategori är språk som en gång haft en dominerande ställning, men sedan försvunnit från rampljuset. Men att intresset från ”programmerarallmänheten” minskar betyder inte att alla programmerare försvinner. Så är fallet med till exempel Ada, Pascal och inte minst Cobol.

Ada skapades av amerikanska försvaret

Språket Ada lanserades 1980 efter ett initiativ från det amerikanska försvaret. Om det finns några ord som beskriver Ada så lär det vara stabilt, tillförlitligt, samt ordning och reda. Ada har extremt starka datatyper och det görs noggranna felsökningar under kompilering. Och Ada har inspirerats av Pascal. Även om beskrivningarna kan låta lite gammalmodiga så har Ada utvecklats i takt med tiden, till exempel med objektorientering och kontraktsbaserad utveckling.

Läs också: Jakten på det perfekta språket går vidare – här är tre heta nykomlingar

Joakim Dahlgren Strandberg är ordförande för föreningen Ada-Sweden (tidigare Ada-i-Sverige). Till vardags jobbar han som konsult på Mequinox AB i Stockholm. Han är hemtam med språk som C#, Java och C++, men väljer Ada när det är dags för hobbyprojekt på fritiden. När han ska välja den enskilt största fördelen med Ada och den kompilator han använder till språket behöver han inte fundera länge:

– Jag gillar felsökningen som görs under kompileringen, kompilatorn upptäcker väldigt många problem, säger Joakim Dahlgren Strandberg.

Han demonstrerar genom att göra om en parameter till en egendefinierad datatyp, ett heltal inom ett visst intervall. När sedan ett heltal utanför det angivna intervallet skickas så går inte kompileringen igenom. En Javascriptutvecklare har troligtvis svårt att ens fantisera om sådana kontroller.

Hur påverkas du som programmerare av att communityn kring Ada inte är så livaktig?

– Jag får den information jag behöver, bland annat i onlinekanaler. Det stämmer att Adacommunityt är litet, men det är starkt, säger Joakim Dahlgren Strandberg.

Pascal en överlevare från högskolan

Många är de som lärde sig programmera med Pascal på åttiotalet, till exempel undertecknad. Från en stark ställning på universiteten blev språket Pascal en favorit i utvecklingsverktyg från amerikanska Borland, först i Turbo Pascal och sedan i Delphi. Verktyget Delphi som lanserades 1995 finns kvar, med språket Object Pascal, men numera i Embarcaderos sortiment.

Magnus Flysjö, konsult i egen regi i Göteborgstrakten, har varit med på nästan hela resan med Pascal:

– Jag programmerade med Turbo Pascal i skolan och har använt Delphi i drygt 20 år. På senare år har Delphi fått en renässans och används i dag för att bygga till exempel mobilappar och iot-lösningar, säger Magnus Flysjö.

Vad är det han gillar med Object Pascal, språket i Delphi?

– Koden blir väldigt mycket lättare att läsa än med andra språk som till exempel C++. Det märks framför allt med några år gammal kod som man förstår direkt.

Läs också: Högre uppdateringstakt största nyheten i nästa Javascript

Att communityn kring Delphi och Object Pascal inte är lika stor som kring andra språk och verktyg ser Magnus Flysjö inte som något stort problem. Men visst märks det:

– Jag kan tycka att Delphi får väl lite uppmärksamhet i till exempel media, säger Magnus Flysjö och tillägger att det finns 6 000 aktiva utvecklare i Sverige som använder Delphi.

Det gamla Cobol

Om det är något språk som illustrerar att programmeringsspråk kan överleva, och användas, till synes för evigt så är det Cobol. För tre år sedan skrev Computer Sweden om hur man på Elektroskandia beslutat sig för att behålla och vidareutveckla system skapade med Cobol, men att flytta driften för ett av dem från stordatorn till Windows. Hur är läget i dag?

– Vi kör vidare. Men lagersystemet som körs i Windowsmiljö ska bytas ut mot ett standardsystem när vi öppnar ett nytt centrallager om 1,5 år. Affärssystemet körs vidare i stordatormiljö, berättar Göran Lundström, systemutvecklare på Elektroskandia.

Hur ser han på att det inte finns något särskilt aktivt Cobolcommunity?

– Det rullar på, jag tänker inte så mycket på omvärlden när jag jobbar, säger Göran Lundström.

Visual Basic – det nya Cobol

Ada, Pascal och Cobol i all ära, men det språk som intresset minskat för i snabbast takt under de senaste 20 åren torde vara Microsofts Visual Basic. Det visade sig inte minst under arbetet med den här artikeln. Det var inte bara svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta någon som jobbar aktivt med Visual Basic. Det gick inte ens att hitta någon som känner någon som jobbar med Visual Basic. Inte ens någon ”som har en svåger vars kusin är gift med någon som skriver Visual Basic-kod”.

– Jag tror inte jag känner någon som jobbar med Visual Basic eller Visual Basic Net. De flesta jag känner som har jobbat med Visual Basic Net har bytt till C# för länge sedan, säger Patrik Löwendahl, teknik- och innovationschef på Avanade.

Flera personer som Techworld pratar med berättar att Visual Basic 6, versionen innan Visual Basic Net, fortfarande används på ”känsliga ställen”. Det är anmärkningsvärt med tanke på att Visual Basic 6 lanserades 1998 och Visual Basic Net kom 2001.

Man kan med fog säga att Visual Basic 6 blivit det nya Cobol.