Snart kommer det superdatorer som klarar av en exaflops, en miljard miljard flyttalsberäkningar per sekund. Att den kända toppnoteringen i dag ligger på 93 petaflops innebär att det krävs en drygt tiofaldig ökning av prestanda. Det största hindret mot att nå drömgränsen är kostnaden för att använda sådana datorer, skriver IDG News.

Världens superdatorer raknas på en lista som heter Top500. Jack Dongarra beskriver sig själv som upphovsman till listan av ”misstag”, efter att ha byggt ett standardtest (benchmark) för prestanda 1979. I dag är han professor på University of Tennessee.

– Den första teraflopsmaskinen kom med på listan 1997 och 2007 kom den första petaflopsmaskinen. Om man extrapolerar data visar det sig att den första exaflopsmaskinen kommer 2020. Men den prognosen är osäker eftersom skalan är logaritmisk, säger Jack Dongarra.

Läs också: USA ska bygga riktigt snabba superdatorer – men det tar tio år

Det finns även praktiska orsaker till att prognosen är skakig:

– Vi skulle kunna ha en exaflopsmaskin i morgon, men man skulle inte vilja betala elräkningen. Den skulle bli dyr vad gäller kostnader för utrymme, el och hårdvara. Komponentproblem skulle göra att den bara kan användas några timmar åt gången. Vi får nog vänta ut den första tredjedelen av 2020-talet, säger Bill Mannel, ansvarig för superdatorer på HPE.

De största superdatorerna i dag drar ungefär 15 megawatt och med kylning inräknad blir det cirka 20 procent mer. Enligt Jack Dongarra kostar en megawatt cirka en miljon dollar, cirka 8,9 miljoner kronor, per år.

Vem kommer att bli först med en exaflopsmaskin?

– Kina blir nog först eftersom de är extremt motiverade att behålla en ledande ställning, säger Gartners analytiker Chirag Dekate.

Jack Dongarra konstaterar att Top500-listan inte är fullständig eftersom man måste anmäla sig till den:

– Jag har ingen aning om hur många som inte är med. NSAs datorer är naturligtvis inte med och jag har hört att de har en del riktigt stora.

Läs också: Forskare bygger gigantisk superdator med 200 000 processorkärnor

Men man kan ändå konstatera att utvecklingen gått framåt. 1993 mäktade den största superdatorn med 60 gigaflops. Eftersom toppnoteringen i dag är 93 petaflops har prestanda förbättrats en miljon gånger, med superdatorer som kostar ungefär lika mycket som 1993.

Av datorerna på Top500-listan använder cirka 70 procent standardprocessorer från Intel eller AMD, cirka 20 procent använder sådana processorer kombinerade med specialprocessorer, till exempel grafikprocessorer från Nvidia, och cirka sju procent använder risc-processorer.