Tanken är att bägge datorerna ska utvecklas samtidigt, men utgå från olika arkitekturer. Något som landets energidepartement hoppas ska vara klart år 2023.

Exascale-systemet förväntas kunna lösa problem hela 50 gånger snabbare än det system på 20 petaflops som i dag används av superdatorer på statliga laboratorier.

Det finns dock ett stort frågetecken kring datorerna – Donald Trump. Den blivande presidentens administration är lite av ett ”wild card”. Speciellt då Trump under sitt kampanjande kom ut som klimatförnekare, vilket betyder att ingen riktigt vet hur mycket tilltro han lägger på forskning.

– Vi tror att ett viktigt mål med exascale-projektet är att hjälpa till med ekonomisk konkurrenskraft och säkerhet. Något som jag tror att administrationen kommer att tycka är viktiga saker, säger datorvetaren Paul Messina, vid Argonne National Labs, som leder projektet till IDG News.

Läs också: USA ska bygga riktigt snabba superdatorer – men det tar tio år

Det kan ligga mycket i Messinas uttalande, för det är flera branscher som förlitar sig på superdatorer för sitt arbete. Som medicinska forskningsföretag och underättelsetjänster.

En annan avgörande faktor kan vara Trumps tävlingsinstinkt, för ifall inte USA tar fram nya superdatorer kommer någon annan garanterat att göra det. Något som kan hota landets dominerande roll inom teknikvärlden.

Till exempel arbetar Japan och Europa på egna system, och Kina förväntas enligt uppgifter vara klara med sin dator redan 2020.

– Det är inget jag förlorar sömn över. Kanske kommer jag göra det i januari, säger Paul Messina.

Men nog om alla frågetecken. Om allt går som planerat kommer USA att dela ut kontrakten för att bygga datorerna till två aktörer med olika arkitekturer. Ett beslut som är tänkt att bibehålla konkurrensnivån längst upp i näringskedjan.

Tidigare superdatorer har bland annat byggts på IBM Power architecture och Nvidias Volta GPU.

Även tidsplanen, att vara klara 2023, följer en viss logik då man utnyttjar de cykler som nationens laboratorier använder sig av för att uppgradera sin verksamhet. Alltså att systemen innan superdatorerna kommer att vara uttjänta och redo för att bytas ut när den nya tekniken är klar.

Läs också: Snart blir superdatorerna riktiga superduper-datorer  

Alla hinder är för datorerna stavas dock inte Trump, utan energiförbrukningen är även det något som måste lösas. För om datorerna skulle byggas idag skulle de med största sannolikhet behöva sitt egna kraftverk, men målet är att de fungera på 20 megawatt.

– Forskare måste komma på ett sätt för att kraftigt reducera den mängd energi som krävs för att göra en beräkning, säger Paul Messina.

Prislappen för de två datorerna förväntas landa på 200 till 300 miljoner dollar per styck. En kostnad som till viss del kan betalas av de kommersiella aktörerna som får uppdraget att utveckla maskinerna. Något som man hoppas att de går med på i utbyte mot de immateriella rättigheterna bakom systemen.