Lite mindre än tre år efter en uppslitande strid kring Javascriptplattformen Node.js är det dags igen. För tre år sedan var det missnöje med långsam utveckling som var den tändande gnistan. Det resulterade i en alternativ version, så kallad fork, av Node.js som fick namnet Io.js.

Io.js är numera inlemmad i Node.js, efter att de båda stridande grupperingarna begravde stridsyxorna. Det bråk som är under uppsegling nu verkar också resultera i en alternativ version, med det onekligen vitsiga namnet Ayo.js.

Läs också: Ännu en ny Java-version på gång

Den här gången handlar det om ett internpolitiskt bråk, snarare än tekniska motstridigheter. Upprinnelsen var att Rod Vagg, Nodeansvarig på Nodesource och medlem av den tekniska styrkommittén för Node.js, ”uttryckte vrede” över att en tweet han skrivit beskrevs som ”uppviglande” inom Node-js-communityn, skriver Infoworld.

Tweeten handlade om att det finns nackdelar med uppförandekoder (code of conduct). Rod Vagg tycker att sådana är exkluderande för vissa grupper. Och det retar sig en massa andra intressenter vad gäller Node.js på. Vaggs kritiker tycker också att han stör den formella diskussionen om Node.js.

Bråket resulterade i en sluten omröstning i den tekniska styrkommittén för Node.js. I den kom man fram till att inte be Rod Vagg att avgå. Det fick till följd att fyra medlemmar av kommittén avgick självmant.

Det framgår inte på Githubsidan för Ayo.js vilka personer som står bakom den alternativa versionen. Men man får förmoda att det är några av de fyra avhoppade kommittémedlemmarna, eller samtliga. De heter Anna Henningsen, Bryan Hughes, Myles Borins och Jeremiah Senkpiel.

Att det framgår av beskrivningen av Ayo.js att ”projektet har en uppförandekod” är ett tecken på det.

Läs också: Hemligheten bakom Node

Rent tekniskt skiljer sig inte beskrivningen av Ayo.js från Node.js. Ett mål som formulerats är att undersöka nya sätt att samarbeta, med tonvikt på individerna som engagerar sig och inte på deras arbetsgivare.

Styrelsen för Node.js har uttryckt en förhoppning om att bråket ska lösa sig. Under tiden har man stängt av de som är inblandade från att delta i arbetet med Node.js.

En reflektion kring det här bråket är att det finns både tänkbara fördelar och nackdelar med uppförandekoder. Å ena sidan kan säkert vissa individer känna att uppförandekoder inskränker deras egna yttrandefrihet. Å andra sidan formuleras nog uppförandekoder i öppna projekt ofta för att begränsa den skada som vissa sådana individer kan ställa till med genom sitt uppträdande.

Moment 22, med andra ord.