Det finns vissa bestående sanningar om avancerad it. En av dessa är att svenska storbanker håller sig till gamla beprövade tekniklösningar. Eller är det verkligen så?
På Nordea har man i alla fall börjat titta på containrar på allvar. Och containrar är ett adelsmärke för företag som bygger moderna och trendkorrekta infrastrukturer. Vissa går så långt som att se containrar som en ersättare rakt av för virtuella maskiner, för att inte tala om fysiska servrar.
Inom ramen för Nordeas jätteprojekt Core Banking Programme pågår ett delprojekt som går ut på att skapa en test- och utvecklingsmiljö för de grundläggande banksystemen, se faktaruta, med hjälp av containrar. Containermiljön drivs parallellt med produktionsmiljön, som inte innefattar containrar.
Läs också: Swish blev bankernas killer app – så ska tjänsten utvecklas
Projektet är ett samarbete mellan personal från Nordea, konsultföretaget Accenture och systemleverantören Temenos. Även Red Hat deltog med personal i början, eftersom hanteringen av containrar sköts med företagets plattform Openshift.
– Vi har ett blandat team med personal från Nordea, Accenture och Temenos. Samarbetet har fungerat väldigt bra, säger José Quaresma, devopsansvarig på Accenture i Danmark som har deltagit i projektet.
Containerprojektet har pågått i ett år, med ”tio till 15” personer aktiva. Vad har man åstadkommit hittills? Och hur länge ska projektet pågå?
– Vi har lyckats skapa en parallell miljö för test och utveckling med containrar. Vi vet inte hur länge vi kommer att fortsätta. Personligen tror jag att vi om ett halvår kan ha en klarare bild av hur man kan ta nästa steg för att hjälpa utvecklare och testare ännu mer, säger José Quaresma.
Nordea har valt att behålla de virtuella maskinerna, i vilka man ”stoppar” in containrar, snarare än att börja helt från början. Det är nödvändigt att göra så för att kunna ha två parallella, likvärdiga miljöer för å ena sidan produktion och å andra sidan utveckling och test.
Vad är då vitsen med containrarna, om man behåller komponenterna i den existerande produktionsmiljön?
– Tidigare tog det en till två veckor att få i ordning ny mjukvara för användning i våra testmiljöer. Nu går det på en till en och en halv timme. Det beror bland annat på att man inte behöver skapa någon helt ny virtuell maskin, säger José Quaresma.
Han pratar alltså om enorma tidsvinster för det som på it-svenska brukar kallas för ”provisioning”. Och det innebär väldiga tidsvinster i livscykeln för mjukvaruutveckling, vilket i sin tur innebär det som på affärssvenska kallas ”snabbare time to market”.
Det är gott nog med stora tidsvinster och snabbare cykler för test och utveckling, men de verkligt stora vinster som hägrar vid horisonten är naturligtvis snabbare ryck även i produktionsmiljön. Men så långt har man alltså inte kommit än på Nordea.
Eftersom projektet rör de grundläggande banksystemen som finns i produktion i en traditionell miljö har man inte förändrat själva applikationerna eller den kompletterande mjukvara som krävs för att de ska fungera. Alltså, förutom att lägga till containrar som den befintliga mjukvaran migreras till.
Det får stora följder:
– Det blir rätt stora containrar, vissa kan vara på några gigabyte. Det innebär längre starttider för containrarna.
Läs också: Baksidan av container-trenden – nya säkerhetsproblem
Användning av containrar är ofta kopplad till att bygga upp applikationer av mindre, relativt självständiga delar, så kallade mikrotjänster. Det är något man inte kunnat göra i det här projektet eftersom det handlar om existerande applikationer som är i produktion.
En mjukvaruarkitektur baserad på mikrotjänster innebär en blandning av större och mindre containrar, om varje container kör en mikrotjänst. Här hittar vi en stor utmaning för företag som vill satsa på containrar. Orkar man göra om existerande applikationer med mikrotjänster eller blir det enbart ett alternativ för nyutveckling?
En annan följd av att flytta existerande applikationer rakt av till en containermiljö är att strukturen för kompletterande mjukvara inte alltid lämpar sig optimalt för arkitekturen. Ett exempel José Quaresma tar upp är att man behöver ha kompletta installationer av Oracles applikationsserver Weblogic i många containrar. Det innebär också ”tunga” containrar.
Ytterligare ett exempel är användning av Oracle stora databaser, också det en krävande mjukvara.
Om det hade handlat om nyutveckling är det tänkbart att man valt bort lösningar baserade på traditionella Javabaserade applikationsservrar som Weblogic. Det är också fullt möjligt att man valt bort en fullskalig relationsdatabas som Oracles, till förmån för en mer lättviktig databas, kanske till och med en nosql-databas om en sådan uppfyller de krav som finns.
Vad gäller databaser kan det också vara en vettig strategi att bygga en lösning som inte kräver att man kör en databas i containrar, utan i stället gör anrop till en separat databastjänst. Återigen om det uppfyller kraven.
Det här är spekulationer och inte en beskrivning av Nordeas projekt. Men det är tankar som beskriver hur man jobbar med arkitektur på många företag i dag.
Hur kommer Red Hats plattform Openshift in i bilden?
– Den förenklar hanteringen av containrarna och den ger en plattformsstabilitet. Det är en fördel att kunna få support från ett företag som Red Hat, förklarar José Quaresma.
Red Hat har lagt till funktionalitet ovanpå standardlösningar som Kubernetes och förpackat alltihop i en plattform. Framtiden får utvisa om extrafunktionaliteten hittar in i de underliggande öppna projekten. Det är i alla fall tänkbart och det fungerar så i dag med Openshift Origin som är den öppna versionen av Red Hats plattform.
Men den stora poängen med en supportad plattform, till stor del baserad på öppna standardprodukter, från en stor leverantör är förstås att den ger en känsla av trygghet.
Slutligen, hur känner José Quaresma för containerprojektet på Nordea just nu?
– Vi har visat att det fungerar med containrar. Men det är tungt, vi behöver experimentera mer.
Det finns definitivt en slutsats att dra av Nordeas containerprojekt för många mindre svenska företag: Kan storbanken Nordea använda containrar så kan nog de också.
