Kvantdatorer kommer så småningom att bli supersnabba, specialiserade beräkningsmaskiner. Se faktarutan nedan för en snabbkurs om varför.

Men det är bara en del av dess potential. Egor Babaev som är professor i fysik på KTH jämför med kärnkraftens utveckling.

– Det var först i början av trettiotalet som man började förstå kärnklyvning. Sedan dröjde det inte länge innan det kom biprodukter som kärnkraft, säger Egor Babaev.

När många började jobba med kärnkraften gick den snabbt från att vara en ”galen idé” till en realistisk. 1954 startades det första kärnkraftverket i Sovjetunionen. Och kärnkraft är långt ifrån den enda biprodukten av den forskning som inleddes i en satsning på att bygga atombomber. Bland exemplen finns bland annat medicinska behandlingsmetoder och non-stick-beläggningar i stekpannor.

Läs också: Kina har redan världens snabbaste dator – nu ska de ta täten på kvantdatorer också

– Forskningen om kvantdatorer kommer absolut att leda till mer generella tillämpningar än vi kan ana idag, förutspår Egor Babaev.

Om man koncentrerar sig på it så lär kvantdatorer även ha en positiv effekt på utvecklingen av klassiska datorer. Här kommer vi in på Egor Babaevs specialområde. Han forskar om supraledare, bland annat i ett samarbetsprojekt med Microsoft. Ett syfte är att skapa bästa möjliga ”hårdvara” för kvantdatorer.

Landvinningar i den forskningen har alla möjligheter att leda även till både snabbare och kanske framför allt mer energisnåla klassiska datorer. Ett exempel är mer effektiva minneskretsar, ett annat är processorer baserade på supraledare. Och de här fördelarna kan även komma att påverka energiförsörjning i allmänhet.

– I dag räknar man med en stor andel energiförlust när energi transporteras.

Om man kan minska den förlusten kommer energiförsörjningen att bli effektivare i motsvarande grad. Och det kommer att ha en positiv inverkan på miljön.

Det dröjer ett tag innan vi får se praktiska resultat av all forskning som bedrivs i dag. Hur länge kommer det till exempel att dröjda innan kvantdatorer blir praktiskt användbara?

– Jämfört med min uppfattning tidigare har framstegen hittills kommit snabbare än jag kunnat ana, säger Egor Babaev.

Men hur länge kommer det att dröja innan vi får bred tillgång till kvantdatorer?

– Jag kan bara uppskatta det med en vild gissning, eftersom det handlar om ett outforskat område. Men det är i alla fall inte frågan om bara några år, förklarar Egor Babaev försiktigt.

Okej. Vi får nöja oss med det svaret. Den som väntar på något gott ...

Läs också: Microsoft släpper programmeringsspråk för kvantdatorer

Förutom utmaningar med att skapa optimala material för hårdvara så finns det även gott om mer klassiska datatekniska problem att lösa. Eftersom kvantdatorer fungerar annorlunda än vanliga datorer så behövs det ett gränssnitt, eller översättningslager, mot vanliga datorer.

Om en komplicerad beräkning skickas från en vanlig dator så behöver den översättas till instruktioner som en kvantdator kan förstå. Och när beräkningen utförts av kvantdatorn måste resultat översättas tillbaka innan det returneras till den vanliga datorn.

Förutom att ”översättningslagret” behöver skapas leder det här också till frågor om hur ett programmeringsspråk för kvantdatorer ska utformas, eller om det duger med de gamla vanliga språken. Företag som Microsoft jobbar i alla fall för fullt med specialspråk för kvantdatorer.

Och sedan finns förstås utmaningen med att ”sätta ihop” själva kvantdatorn. Enkelt uttryckt har den två beståndsdelar, qubitar för att hantera information och en beräkningsmotor. För den oinvigde är det oklart var gränsen egentligen går mellan de här två delarna, men det står utom alla tvivel att båda behövs.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning