En blockkedja, på engelska blockchain, gör det möjligt för ett nätverk av datorer att regelbundet komma överens om det sanna tillståndet för en distribuerad liggare, det vill säga en förteckning över händelser, fördelad i identiska exemplar på många datorer. Syftet är att göra det omöjligt att radera eller förvanska informationen utan att det upptäcks.

Distribuerade liggare kan innehålla olika typer av delad data såsom valutatransaktioner, referenser, dokument, kontrakt, digitala rättigheter, immateriella rättigheter, identiteter eller lagfarter för att nämna några. Liggaren säkras genom en smart blandning av kryptografi och spelteori och kräver inte betrodda centrala noder som i traditionella nätverk.

Läs också: Internet är ert nätverk numera – hur hanterar ni det?

Det här gör det möjligt för bitcoin, som bygger på blockkedjetekniken, att överföra värden över hela världen utan att använda traditionella mellanhänder som banker. Andra tillämpningar finns inom finans och redovisning där man kan genomföra globala transaktioner till en lägre kostnad med hjälp av tekniken. I logistik finns behov av de oföränderliga revisionsspår som genereras av blockkedjor för att förbättra spårbarhet av varor genom ekonomin. Det är också möjligt att använda detta som ett bättre identitets- och autentiseringssystem.

I en blockkedja registreras transaktioner kronologiskt och utgör en oföränderlig kedja. Den kan vara mer eller mindre privat eller anonym beroende på hur tekniken implementeras.

Internet of things = centraliserade servrar
Dagens arkitektur för internet of things bygger på en central server och uppkopplade enheter. Alla enheter identifieras, autentiseras och ansluts via servrar med stor bearbetnings- och lagringskapacitet. Anslutning mellan enheter sker via internet även om de råkar vara några meter ifrån varandra.

Detta fungerar utmärkt för mindre nätverk men vad händer när allt blir uppkopplat och vi räknar enheterna i tiotals miljarder? Centrala servrar kan dessutom vara en felkritisk systemdel (single point of failure) och ett framgångsrikt angrepp mot den centrala servern kan slå ut ett helt internet of things-system.

Blockkedjeteknik demokratiserar internet of things
Med en blockkedja kan du skapa ett IoT-nätverk som decentraliserat kan avgöra tillståndet och äktheten för innehållet i ett block. Varje nod som deltar i nätverket kan verifiera liggaren och utnyttja dess data till en mycket låg kostnad.

Det här är en artikel från Expert Network
Detta gör det möjligt att skapa helt nya distribuerade, robusta, demokratiska, IoT-arkitekturer helt utan centrala servrar. Det blir i princip omöjligt att hacka eller ta över ett sådant system eftersom man då måste hacka minst hälften av de ingående noderna under en mycket kort period. En sådan arkitektur har dessutom en inbyggd skalbarhet eftersom det inte finns någon central server som kan överlastas.

Praktisk användning av blockkedjor i internet of things
Redan 2015 introducerade IBM och Samsung sitt proof of concept-system, Adept, som visar hur blockkedjor kan användas för att bygga nästa generations IoT-ekosystem som hanterar hundratals miljarder transaktioner per dag.

Etherium, en ledande utvecklare av plattformar för tillämpningar baserade på blockkedjeteknik, har visat hur kombinationen av internet of things och blockkedjeteknik möjliggör en cirkulär ekonomi där resurser kan delas och återanvändas i stället för att köpas en gång och kasseras efter användning. Vid ett hackaton i London visades även även tillämpningar inom området energidelning, el- och gasfakturering.

Filament är en annan startup som med fokus på industriella applikationer som jordbruk, tillverkning, olja och gas. Filament använder trådlösa sensorer, kallade taps, för att skapa autonoma nätverk med låg effekt för datainsamling och asset management, utan att behöva ett moln eller en central server. Företaget använder blockkedjor för att identifiera och verifiera enheter och även för att betala för nätverks- och datatjänster med bitcoin.

Utmaningar med blockkedjan och internet of things
Att använda blockkedjan inom internet of things är inte utan brister och det finns några hinder som måste övervinnas. För det första finns det ett problem med storleken på de distribuerade liggare som alla fullvärdiga noder i nätet behöver ha. För bitcoin är storleken på liggaren idag 134 GB och snabbt växande. Det finns flera lösningar som att begränsa det som lagras i form av delar av den fulla blockkedjan.

Läs också: Standardkriget inom IoT har bara börjat – går det att veta vad man ska satsa på?

Processorkraft och energiförbrukning är också en källa till oro. Kryptering och verifiering av blockkedjetransaktioner är beräkningsintensiva operationer och kräver beräkningskapacitet, vilket ofta saknas i IoT-enheter.

Dessutom kommer autonoma IoT-nätverk med blockkedja att utmana de affärsmodeller som många tillverkare idag jobbar efter, till exempel att skapa långsiktiga abonnemangsrelationer med återkommande intäktsströmmar. Utan den centrala servern blir detta inte det naturliga sättet att ta betalt, vilket kan leda till ännu ett stort skifte i vilka affärsmodeller som blir framgångsrika.

Är blockkedjor framtiden för internet of things?
Det är fortfarande för tidigt att säga om blockkedjor blir lösningen på kommande utmaningar för internet of things. Tekniken är ännu inte perfekt. Den är dock en mycket lovande kandidat för att möjliggöra decentraliserade autonoma nätverk, vilka med all sannolikhet kommer att spela en avgörande roll för kommande IoT-lösningar.

Fakta

Befattning: Vd
Företag: Attentec
Linkedin: Anders Englund
E-post: anders.englund@attentec.se
Hemsida: www.attentec.se
Expertområden: IoT – applikationer och hur dessa tillämpas för att skapa affärsnytta
Bakgrund: Civilingenjör i Datateknik LiTH, CWRU. Praktisk erfarenhet av att sälja och införa IoT-lösningar.