Red Hat meddelade på onsdagen att man köper företaget Core OS för 250 miljoner dollar, knappt två miljarder kronor. Vid en första anblick är det lätt att koppla köpet till operativsystemet Container Linux, som tidigare hette Core OS Linux. Det är en lättviktsvariant av Linux avsedd för containermiljöer.

Men Container Linux är nog inte det främsta skälet till förvärvet. Även om det säkert blir ett bra komplement till Red Hats egen Linuxdistribution så är det svårt att se att Container Linux ska vara så viktigt, speciellt med tanke på att det faktiskt är ett öppet projekt. Red Hat kan dra nytta av Container Linux utan att köpa Core OS.

Red Hat är nog mer intresserat av Core OS (företagets) andra containerrelaterade produkter, till exempel Tectonic som är baserat på Kubernetes, som i sin tur är den ledande plattformen för att hantera containrar med hjälp av Docker.

Läs också: Linus Torvalds sågar Intels patchar mot Meltdown och Spectre: ”f*cking insane”

Frågan nu är om Red Hat kommer att satsa på att inlemma funktionalitet från Tectonics, och andra Core OS-lösningar, i den egna populära Kubernetesbaserade plattformen Openshift.

Du ser var det här leder till va? Det blir lite krångligt med en plattform som är baserad på en annan plattform, som i sin tur är baserad på ytterligare en annan plattform.

Från ett rent pedagogiskt perspektiv borde Red Hats ambition vara att stoppa in så mycket funktionalitet som möjligt i Openshift, oberoende av var den kommer ifrån, och sedan marknadsföra Openshift som en bred plattform för containrar, molnlösningar, hybridlösningar och annan modern teknik.

Kort sagt, att presentera Openshift som lösningen på kundernas problem.

Det leder oss in på nästa fråga. Vill kunderna basera sina it-arkitekturer på en lösning från Red Hat? Eller vill man att molnleverantören ska stå för den mjukvara som krävs?

Jag tror att man kan urskilja, åtminstone, fyra olika typer av kunder. För det första stora företag med stora installerade baser av äldre lösningar som vill migrera så mycket som möjligt av sin it till molnet. Många av dessa är i färd med molnmigreringar och har med all säkerhet som ambition att vara flexibla vad gäller val av molnleverantörer. För dem är Red Hat, eller konkurrenter som VMware, högintressanta.

För det andra större företag med mycket äldre lösningar som vill satsa på hybridlösningar. Alltså att blanda molntjänster med egna datacenter. Även här är Red Hat intressant, men man får nog större konkurrens från mer etablerade leverantörer. Även VMware satsar hårt på den här gruppen.

För det tredje nyare, och ofta mindre, företag som inte har så stora installerade baser av äldre lösningar. De lever till stor del redan i molnet och har sannolikt byggt lösningar anpassade för olika molnleverantörer, som Amazon och Microsoft. För dem kan breda lösningar från molnleverantörerna vara väl så intressanta som lösningar från mer fristående leverantörer som Red Hat.

Läs också: Maersk tvingades ominstallera 45 000 datorer och 4 000 servrar efter Notpetya-attacken

För det fjärde företag som inte har så mycket äldre lösningar, men som vill bestämma så mycket som möjligt själva vad gäller arkitekturer. För sådana borde Red Hat vara mer intressant än för den föregående gruppen.

Sett till hela populationen ligger Red Hat bra till. Det främsta argumentet är inte att man jobbar med öppna produkter, utan att man erbjuder hög kvalitet och är fristående från leverantörer av både hårdvara och molntjänster.

Förhoppningsvis kommer kvaliteten på produkterna att fälla avgörandet, snarare än olika inlåsningseffekter. Breda infrastrukturlösningar som bygger på containerteknik blir avgörande och det är precis det Red Hat jobbar med, med Openshift.

Red Hat ligger hur som helst bra till nu. Och köpet av Core OS borde stärka den positionen, tämligen snabbt.