Moderna så kallade low-code-verktyg framstår allt mer som ett reellt alternativ för snabb och billig systemutveckling som ger lösningar som passar de verksamheter de är avsedda för. Men hur används de ute i verkligheten?
Techworld har pratat med tre representanter som använde tre väldigt olika typer av verktyg, som alla kan kategoriseras som low-code.
Siemens avdelning för industriprodukter och -tjänster, med Sverigekontor i Stockholm, är en flitig användare av svenska Flowfactorys low-code-plattform. Flera olika applikationer för administrativt stöd har skapats med den, till exempel för kundvård (crm) och för hantering av avtal och offerter. Applikationerna som byggts integreras med system som är av mer standardkaraktär.
Siemens har varit Flowfactoryanvändare sedan sekelskiftet. Faktum är att plattformen såg dagens ljus som en specifik lösning för Siemens – det är först från runt 2009 som företaget Flowfactory har satsat på att bygga en generell plattform, som till största delen är baserad på erfarenheterna som gjorts på Siemens.
Hur har det fungerat med Flowfactory på Siemens?
– Flowfactory har inneburit ett stort lyft framåt. Eftersom vi var tidigt ute med den här typen av lösningar har vi kunnat ligga långt fram vad gäller hantering av orderflöden och kundinteraktion, säger Mikael Kraft, affärsenhetschef för digitala lösningar.
– Vi tog en risk när vi satsade på Flowfactory. En stor fördel är att det absolut går snabbare att få ut nya applikationer än med mer traditionella plattformar, en annan att det är mycket enkelt att ändra applikationerna, säger Dennis Stam, som är applikationsansvarig.
Hur mycket snabbare går det att utveckla med Flowfactory än med en mer traditionell och kodintensiv plattform?
– Det är svårt att säga, i början gick det kanske dubbelt så snabbt. Men på senare år, nu när Flowfactorys plattform har mognat, går det betydligt snabbare. Att göra små förändringar handlar ibland om minuter, säger Dennis Stam.
På Siemens har man valt att inte bygga applikationerna själva, utan överlåter det till Flowfactory, men man är väldigt involverade i hur applikationerna ska utformas. Å ena sidan kan det tyckas att man missat chansen att engagera användarfolk i själva byggandet av applikationerna. Å andra sidan kan man resonera att ett konsultföretags val av verktyg inte ska göra någon skillnad sett från kundens perspektiv.
En intressant iakttagelse är att Siemens inte har gjort ett entydigt val vad gäller typen av it-lösningar man använder. Kundvård är ett exempel, man har både ett standardsystem och det egenutvecklade. Strategin är att snickra ihop bästa möjliga helhetslösning, med de tekniska lösningar som passar bäst för varje del.
– Flowfactory-plattformen fungerar lite som ett agilt lager på toppen av våra standardsystem, säger Dennis Stam.
En sak är i alla fall klar: Siemens hade inte kunnat anpassa it-stödet i den utsträckning man gjort om man enbart valt standardsystem. Frågan är om man kunnat nå samma nivå av anpassning med en mer traditionell och kodintensiv utvecklingsplattform än Flowfactory. Dennis Stam och Mikael Kraft tror inte det.
