När pseudonymen Satoshi Nakamoto skapade bitcoin skedde utvecklingen inom en ganska liten och sluten grupp av utvecklare, så kallade cypherpunks, som var extremt intresserade av digitala pengar, och den ideologiska udden, efter finanskrisen 2008, var riktad mot bank- och finansbranschen. Det är därför något av en ödets ironi att den sektor som mest av alla, och mest framgångsrikt, tagit till sig den underliggande tekniken hos bitcoin, blockkedjan, är just bank och finans.

Bitcoin var en reaktion på många av problemen inom finanssektorn, och denna sektors omfamning av tekniken säger en del om hur de ser på nyttan med grundkonceptet. Att till exempel Visa och IBM tillsammans investerar miljardbelopp i ett globalt transaktionssystem för finansföretag, ett slags globalt Swish för banker baserat på blockkedjetekniken, är ett tydligt erkännande av blockkedjans potential och kapacitet.

Även i Sverige och Norden har bankerna fått upp ögonen för blockkedjetekniken. Nordic Fund Ledger (NFL) är ett samarbetsprojekt mellan flera stora aktörer på bankmarknaden där idén är att nyttja blockkedjetekniken för att effektivisera handeln med fondandelar.

– Det började under 2017 med att jag tittade på mitt eget affärsområde, handel med fondandelar, och en allmän nyfikenhet på blockkedjor, och jag tänkte att här borde en blockkedja kunna göra stor nytta, säger Fredrik Sundvall, partner lead på NFL, dit han är utlånad från sin ordinarie tjänst på Nordea.

Fredrik Sundvall
Fredrik Sundvall.

– Parallellt med detta hade SEB och Nasdaq börjat titta på samma sak ett år tidigare, och när jag fick se deras proof-of-concept på hösten 2017 fick jag ett möte på Nasdaq och sa att ”det här vill vi vara med på”. Det visade sig också att våra idéer kompletterade varandra bra; vi hade tittat på problemet från lite olika håll och kommit fram till lite olika lösningar.

Det problem som NFL är tänkt att lösa handlar om den interna bristande effektivitet som präglar mångt och mycket av handeln med fondandelar. Fredrik Sundvall pekar visserligen på att man inom fondhandeln jobbar på att automatisera transaktionerna, men samtidigt kan transaktionerna innehålla flera mellanhänder, från kunden via till exempel fondplattformar, fonddistributörer och vidare till själva fonden.

– Om du går in på en bank och vill köpa en av bankens fonder är det ju enkelt, men säg att du vill köpa en amerikansk fond, som din bank inte har en direkt relation med, då kommer du hamna i ett läge med fem till sju mellanhänder och transaktionen tar upp till en vecka eftersom varje mellanhand måste uppdatera sina system med omfattande avstämningar. Och blir det nåt fel, då får man felsöka manuellt. Och det ser likadant ut på betalsidan, som dessutom är ett helt separat system, säger Fredrik Sundvall.

Tanken med Nordic Fund Ledger är att bygga en delad och betrodd infrastruktur på en blockkedja där de ingående parterna delar på driften av noderna, och som samlar de olika funktionerna i ett och samma system. Fondtransaktioner, betalningar och ägarregister ska finnas på samma plattform och alla parter ska få full överblick över sin del av systemet.

Blockkedjan som ligger till grund för plattformen kommer att vara privat, det vill säga med begränsad och kontrollerad tillgänglighet, endast för deltagande parter. Samtidigt säger Fredrik Sundvall att alla fördelar som man normalt förknippar med blockkedjor kommer garanteras i NFL.

– Omutbarheten är extremt viktig och en fundamental del av infrastrukturen, och även om kedjan är privat så kan alla parter komma att driva sina egna noder, även om de inte behöver det, vilket ger tillräcklig decentralisering och medför att ingen part har för stort inflytande över systemet som helhet.

Kedjans privata natur, med begränsad decentralisering, gör även att transaktionshastigheten kan bli tillfredsställande hög. Handeln med fonder har inte samma karaktär av blixtsnabb realtidshandel som börshandeln, utan det handlar om så kallade dagorder där det spelar mindre roll om en fondtransaktion tar en sekund eller en minut. Dessutom sker många transaktioner genom sammanslagning av många ingående deltransaktioner mot samma fond. Topparna förekommer mest under månadsslut då många kunder utför transaktioner för sitt fondsparande.

På frågan om inte effektiviteten begränsas om inte alla parter deltar som aktörer på NFL:s blockkedja säger Fredrik Sundvall att mycket är vunnet genom att storbankernas fonder går med.

– Alla kommer inte vara på kedjan med en gång, men alla fyra storbanker utgör 50 procent av fondmarknaden, och kommer vi dit har vi kommit långt. Men alla är inte intresserade av enbart storbankernas fonder utan även andra fonder, så även småbolag måste få kunna komma in på kedjan. Vi behöver api:er för deras behov så att alla bolag som vill kan knyta upp fonder mot kedjan, så vi kan höja användarupplevelsen för kunden.

Johan Toll är produktchef för blockkedjor på börshandelsbolaget Nasdaq. Enligt honom omsätter dagens fondhandel i Sverige cirka 3500 miljarder kronor, men de nuvarande processerna är relativt kostsamma.

– I snitt idag tar fonderna ut ungefär 1,5 procent i avgift, och hälften av detta utgörs av transaktionsavgifter, så cirka 0,75 procent av 3500 miljarder (drygt 26 miljarder kronor, reds. anm.) utgörs av transaktionskostnader, och det är enormt mycket pengar.

– Då ser vi väldiga möjligheter till att effektivisera handeln med blockkedjetekniken där vi kan sätta upp en delad och gemensam infrastruktur för alla berörda parter och på det sättet effektivisera processen, säger Johan Toll.

Sedan i mars 2018 har projektet representanter från totalt åtta företag som har jobbat tillsammans. Dessa är Avanza, Handelsbanken, Isec, Mfex, Nordea, Nasdaq, SEB och Swedbank, och från dessa deltar två till fem personer från varje bolag. Projektet har fokuserat på att ta fram ett proof-of-concept och ännu finns det ingen färdig produkt. Arbetet är redan prisbelönt, i december tog man hem Årets Digitala Projekt vid CIO Awards 2018.

Johan Toll berättar att gruppen vill ha en produkt i produktion inom en tvåårsperiod.

– Redan nu har vi storbankerna med oss och även flera stora stora distributörer. Så vi har en stor del av marknaden, nästan 80 procent av marknaden på något vis, säger Johan Toll.

Ytterligare ett värde som Johan Toll belyser är att projektet bygger en standard för hur fondhandel ska ske, en standard som inte finns idag. Detta samtidigt som projektdeltagarna lär sig hur de ska samarbeta och dela på en gemensam infrastruktur för blockkedjan, vilket kan öppna för fler samarbetsprojekt i framtiden.

Den tekniska komplexiteten ligger i att blockkedjetekniken är en relativt ny teknik, även om Nasdaq arbetat med blockkedjor i fem år och de ser de tekniska utmaningarna i paritet med de regulatoriska- och organisatoriska utmaningarna. Den organisatoriska komplexiteten bottnar i att det är en stor mängd aktörer som är involverade i fondhandeln, och det gäller att möta olika krav på funktionalitet från banker, distributörer, tjänsteleverantörer och fondbolag. Utöver dessa krav måste NFL även klara kraven från regulatoriska aktörer som Datainspektionen, Finansinspektionen och Riksbanken.

Fredrik Sundvall på NFL hoppas att finansiärerna skjuter till mer pengar under detta år. Den nuvarande finansieringen räcker första kvartalet ut, sedan måste ledningarna för framför allt bankerna fatta beslut om fortsättningen. Fredrik Sundvall har bara hört positiv feedback; han tycker att det är enkelt att sälja in projektet, och att alla förstår konceptet. Bankerna kommer, enligt Fredrik Sundvall att spara in på en hel del interna administrationskostnader, och ser ljust på framtiden.

Läs också:
Brittisk bank valutahandlade i blockkedjan för 2 000 miljarder
Efterfrågan på blockkedjeutvecklare exploderar