Kvant-cto:n Bob Wisnieff berättar att det är flera hundra personer som har varit med och bidragit till projektet. Flera har gjort det parallellt med sina vanliga jobb på IBM. ”De bästa på hela företaget” har kallats in för att modellera luftflödena till kylsystemet.

– Det här är något som IBM som företag bedömer som fullständigt strategiskt, upprepar han.

– Det här är den framtid vi vill skapa, och vi vill vara med och leda världen fram till det här.

För ett par år sedan, 2017, släppte IBM Qiskit, som är ett ramverk för kvantdatorprogrammering med öppen källkod. Förra året kom IBM Q Experience där folk utanför företaget kunde få experimentera med kvantberäkningar på maskiner i IBM:s labb, via molngränssnitt. Qiskit laddades då ner hela 90 000 gånger.

Qiskit är idag en fundamental del av System One, berättar Bob Wisnieff.

– Vi har försökt nå ut brett till utvecklare med detta. Vi har haft hundratusen användare och de har gjort mer än sex miljoner körningar. Men vi har också 43 företagspartner som vi jobbar tillsammans med i IBM Q Network. Där ska vi se var kvantdatorn kan passa in på olika företag i olika branscher, och vad som kommer att krävas för att den ska kunna bli en faktisk fördel för de här olika grupperna.

– Det är ovärderliga insikter för oss. Jag är övertygad om att det är såna insikter som kommer att få kvantdatorn att slå igenom. Det behöver vara öppen källkod, det behöver vara lätt att komma igång. Folk ska kunna bygga på andras arbete. Då blir det snabbt en stabil uppsättning mjukvara, som fortsätter växa.

Foto
Foto: Andy Aaron / IBM ResearchEn av de många medarbetarna, dr Katie Pooley, i ett av kvantdatorbyggena på IBM:s labb.

Flera av de intresserade som hör av sig till IBM missförstår kvantdatorer. Den vanligaste missuppfattningen är att kvantmaskinen helt enkelt är en ny och snabbare dator.

– I verkligheten gör kvantdatorn beräkningar på ett helt annat sätt. Vi ska dra nytta av kvantmekanikens lagar för våra beräkningar. Då måste du tänka om totalt, och skriva om dina algoritmer i grunden. Det är inte alls någon universallösning. Det kan aldrig ersätta vanliga datorer, säger Bob Wisnieff.

– Istället kommer det att göra nya slags beräkningar möjliga, på områden där det är väldigt viktigt. När vi jobbar med våra partner så inser de det, och tittar på problem som skulle kunna hjälpa dem om de blev lösta. Och då kan vi också titta på hur vi kan ta fram kvantdatoralgoritmer för de områdena.

På dagens tidiga stadium jobbas det mycket på att förstå vad för algoritmer som kan tänkas vara inom räckhåll för de maskiner som kan tänkas byggas de närmaste åren.

– Det vi letar efter nu är de första tillämpningarna som kan visa på en fördel med kvantdatorer, säger Wisnieff.

IBM är alltså redo att köra kvantberäkningar, men har inte kommit så långt att det finns någon fördel jämfört med konventionella datorer.

– Men vi har gjort dramatiska framsteg de senaste åren, och nu kan vi se att fördelen för kvantdatorer inte ligger så långt in i framtiden som många trodde för några år sedan.

– Den här maskinen går ut på att få på plats arkitektur som låter oss växa snabbt, och hjälpa oss att fixa de problem som vi vet att vi måste fixa om vi ska ta oss dit vi behöver komma.

– Vi behöver bygga maskiner som kan hjälpa oss få ner felprocenten i datorn. Bygga maskiner som låter oss utveckla vad datorn kan göra, lägga till nya funktioner, uppgradera elektroniken, och så vidare. Också bygga maskiner som får plats i serverrummen, som funkar där och går att underhålla där, så vi kan komma till ett läge där du kan lita på att kvantdatorn fungerar i dagligt arbete.

Vad skulle det kunna vara för arbete?

– Kvantkemi är något många funderar på. Kvantdatorn skulle vara idealisk för att titta på rena kvantproblem, som just kvantkemi.

– Men rena kvantproblem är lite av en no-brainer. Utöver det så tror jag att det finnas aspekter på optimering och maskininlärning där kvantdatorer kan ge fördelar som du inte kan åstadkomma med vanliga datorer.

Här kommer kvantdatorn aldrig att helt ersätta vanliga datorer utan istället fungera som en förstärkning.

– Det är områden där jag tror tillämpningen kan bli bred, och som jag tror kan driva en snabb utveckling på marknaden, säger Bob Wisnieff.

Foto
Kallt stål ska leda tankarna till superkylan i maskinens innersta.

Designteamet såg som sagt sin chans att verkligen göra avtryck, nu när de fick sätta sin prägel på en produkt som var den första i sitt slag. Och de tänkte till både ett och två varv.

En stor grej var att ”utforska materialeten”. Kryostaten är inbyggd i spegelblankt stål. Det ska leda tanken till de extremt låga temperaturerna inuti maskinen. Och kvantskalans elementarpartiklar skulle symboliseras av grundläggande geometriska former.

– Vi tog fram ett antal principer att jobba efter. Hur ska en kvantdator se ut på utsidan? Vi ville renodla det till en enkel geometri. Tänk på atomer, elektroner, fotoner … vi ville använda kuber och cylindrar, väldigt ren geometri, säger Will Howe.

Mer än någon annan dator ter sig nog kvantdatorn som en obegriplig svart låda för de flesta, där indata blir utdata utan att vi förstår hur det går till. Det hade kunnat bli en svart låda även bokstavligen. Istället siktade designteamet på en ”unik visuell dialog mellan kryostat och glasmonter”.

Det, säger Howe, är ämnat att uttrycka ”en oskriven framtid och ännu outforskade områden”.

IDG News