Samtidigt är en huvudtanke med IPFS att just datatillgängligheten ska vara extremt hög; i själva verket är tanken att det ska vara extremt svårt att få bort data från IPFS, att systemet ska ha hög motståndskraft mot till exempel censur, men systemet bygger på frivillighet och det finns som sagt inga garantier. Ett projekt kring en kryptovaluta som kallas Filecoin siktar på att råda bot på incitament-problemet, men det är högst osäkert när eller om det kommer fungera.

När till exempel ett dokument sparas på en IPFS-nod uppdateras DHT:n med information om att detta dokument finns och var det finns. När en annan nod efterfrågar och hämtar dokumentet skapas en lokal kopia på den andra noden, och DHT:n uppdateras med information om att dokumentet nu även finns i den andra noden. Och på detta sätt replikeras dokumentet över de noder som efterfrågar det.

Men det innebär en ojämlikhet mellan dokument som har hög efterfrågan (de uppnår hög grad av replikering) jämfört med dokument med låg efterfrågan (de replikeras knappt alls). Eftersom de flesta noder inte accepterar att lagra hur mycket data som helst, kommer deras lagringsenheter med tiden att skriva över data med låg efterfrågan.

IPFS har genom att det använder beprövade tekniska lösningar kommit tillrätta med de flesta uppenbara säkerhetsrisker som man-i-mitten-attacker och ddos-attacker. Den största säkerhetsrisken består istället i att ingen nod kan begränsa andra noder eller ens bestämma över antalet uppkopplingar mot andra noder. Detta kan ge upphov till så kallade Eclipse-attacker där en smart förövare kan se till att tillskansa sig monopol över en annan nods uppkoppling mot nätverket.

IPFS skyddar inte de data som lagras i nätverket på annat sätt än att datat delas upp i segment och hashas. Men en förövare som kan bryta hashen för några segment kan komma över alla andra och läsa hela filen. Användare kan dock alltid kryptera datat innan det lagras i IPFS-nätverket. I grundläget delas data upp i 256 kilobyte stora partitioner och varje partition hashas med SHA-256, men det är fritt fram för användaren att använda starkare skydd.

Enklare IPFS med Cloudflare

IPFS kan laddas ned och installeras på Linux eller Mac OS; i dagsläget finns inga färdiga paket för Windows. En komplett guide till vad IPFS är, hur du laddar ned, installerar det och använder det finns här.

Det finns även ett webbgränssnitt för dem som inte är bekväma med att administrera system i ett CLI (terminal).

Det absolut enklaste sättet att bekanta sig med IPFS är dock genom den IPFS-gateway som tillhandahålls av molnföretaget Cloudflare. Att använda denna gateway är helt gratis, och mycket enkelt. Cloudflares IPFS-gateway fungerar som en brygga mellan IPFS och http, och gör att du kan nå IPFS-data genom vanliga webb-url:er och dns-domännamn. På detta sätt slipper du sätta upp en egen nod för IPFS. Generellt når du IPFS-data genom Cloudflares gateway på denna url: https://cloudflare-ipfs.com/<hash-länk-till-innehållet>.

Cloudflares gateway fungerar på två sätt: dels kan man nå IPFS-lagrade data genom denna gateway, dels kan de som lagrar data på IPFS göra dessa data nåbara över http genom att lägga in speciella poster i dns. För att göra dina IPFS-data tillgängliga över http behöver du tillgång till din dns. Utförliga instruktioner för hur du gör det finns på Cloudflares webbsajt för IPFS. Om du ansluter din domän, till exempel example.com, kommer andra kunna hitta ett dokument med IPFS-adressen QmXnnyufdzAWL5CqZ2RnSNgPbvCc1ALT73s6epPrRnZ1Xy på webb-adressen https://gateway.com/ipfs/QmXnnyufdzAWL5CqZ2RnSNgPbvCc1ALT73s6epPrRnZ1Xy.

Cloudflare förstärker användarupplevelsen även genom att buffra IPFS-innehåll i sina datacenter och förbättrar säkerheten genom att kontrollera hashen av filen så att den inte manipulerats på vägen och genom att säkra webb-sessionerna över https.

Det återstår naturligtvis att se om IPFS kommer att lösa framtidens massiva lagringsbehov, men som ett enkelt räkneexempel kan man tänka sig att om en miljard människor delar med sig en gigabyte lagringsutrymme skulle det bli en global lagringsyta på en exabyte, vilket är en bra bit från de 33 zettabytes som sammanlagt lagrades i slutet av 2018, men det är å andra sidan oräknat alla datacenter och molntjänster.

Läs också:
Cloudflare 1.1.1.1 – nu även i din mobil
Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning