En lista över de bästa datorerna genom tiderna kan inte bli annat än subjektiv. Vi har valt ut de modeller som vi tycker har varit mest intressanta. De har antingen varit tekniskt nydanande eller varit försäljningssuccéer.
Här är plats 30-22:
Plats 30. IBM PS/2 Series (1987)
IBM :s PS/2-datorer var helt mjukvarukompatibla med tidigare pc-modeller, men det fanns en annan stor skillnad.
PS/2-datorerna hade nya kontakter för interna expansionskort. Kontakten kallades Micro Channel och var inkompatibel med de tusentals AT-instickskort som tillverkats under de första sex åren av pc-eran. Den inkompatibiliteten gjorde att stora delar av branschen och därmed många potentiella köpare gav PS/2 kalla handen.
Listan över nya lösningar som introducerades med IBM PS/2-serien är ändå värd att ta upp. De var utrustade med ett plug-and-play-bios och de introducerade PS/2-kontakten för anslutning av tangentbord och mus. Den kontakten används än idag i många datorer. PS/2 var även starten för grafikstandarden vga och vga-kontakten. Den används fortfarande som standardkontakt för många bildskärmar, även om dvi har börjat ta över.
PS/2-datorerna var ganska dyra. Samtidigt höll IBM:s tuffa licenskrav klontillverkarna borta, vilket också bidrog till att PS/2-arkitekturen aldrig blev någon ny standard.
Plats 29. Sony Vaio 505GX (1998)
När Sony lanserade Vaio 505GX bevisade företaget att en tunn och lätt dator inte längre behövde kompromiss med datorkraften.
Denna laptop var 2,4 centimeter tunn, vilket var otroligt tunt på den tiden, och den vägde blott 1,36 kilo (höljet var tillverkat av en magnesiumlegering för att hålla nere vikten).
Bland specifikationerna bör nämnas ett för en kompakt bärbar ovanligt brett tangentbord (25,4 centimeter), en Pentiumprocessor med 266 megahertz klockfrekvens och ett inbyggt modem.
Plats 28. Hewlett-Packard Omnibook 300 (1993)
Hewlett-Packard Omnibook 300 var inte bara en av de första riktigt små bärbara datorerna. Datorn vägde enbart 1,3 kilo, och innehöll Windows 3.1, Excel 4.0, Word 2.0, och Ms-Dos 5.0 som alla lagrades i ett fast läsminne. Det gjorde att datorn startade blixtsnabbt. Användardata lagrades antingen på en 40 megabytes hårddisk eller ett 10 megabytes flashminne, som anslöts via pc card-porten.
Datorns mus var en historia för sig. Den var inbyggd i datorn och med en knapptryckning kunde den hoppa ut ur ett litet utrymme på högersidan. Musen satt ihop med datorn via en tunn plastled och man slapp på det sättet den irriterande mussladden. Tyvärr var musen i minsta laget och ganska krånglig att använda.
Omnibook 300 blev känd för sin långa batterilivslängd. Vi talar om upp till otroliga nio timmar för modellen med flashminnet. Datorn kunde till och med drivas på vanliga AA-batterier om det knep, även det var och är unikt för en dator utrustad med ett fullstort tangentbord.
Plats 27. Atari 800 (1979)
Två år efter att Atari lanserade sin första tv-spelskonsol (Atari 2600) var det dags för hemdatorer. Atari 800 var den mest avancerade modellen som höjde ribban väsentligt för vad en hemdator kunde göra, speciellt inom grafik och ljud.
Atari 800 var både en spel- och nyttodator och det var den första datorn som utrustades med en separat grafikprocessor vid sidan om den vanliga processorn. Atari 800 kunde visa upp till 128 färger (256 färger i senare versioner) och upp till fyra animerade objekt på skärmen samtidigt. Det utnyttjades bland annat i spelet Star Raiders. Ytterligare en separat krets skötte ljudet i datorn. Atari 800 hade två portar för kassetter med spel eller nyttoprogram och fyra joystickportar.
Plats 26. Apple Imac, Second Generation (2002)
Apple lanserade den första generationen Imac 1997. Efterföljaren från 2002 skilde sig från första generationen på en rad punkter. Framförallt handlade det om en betydligt mer innovativ dator, och då inte minst inom området design.
Den kupolformade foten och den platta bildskärmen som nästan gav intryck av att sväva fritt i luften gjorde datorn helt unik. Formen var inte bara cool, den sparade även plats och erbjöd nästintill obegränsade möjligheter att ställa in skärmen.
Plats 25. IBM Personal Computer/AT Model 5170 (1984)
Tre år efter att IBM levererade den första pc:n dök PC/AT-modellen upp. At stod för Advanced Technology, och datorn var en utveckling av originalkonstruktionen. PC/AT var den första datorn som använde sig av Intels 80286-processor (till en början på 6, och senare på 8 megahertz). Den innehöll en hårddisk på 20 megabyte som var snabbare och dubblade kapaciteten jämfört med hårddisken i IBM PC/XT. PC/AT kunde använda både 8- och 16-bitars expansionskort.
Samtidigt med datorn lanserades Dos 3.0, som bland annat kunde använda 5,25-tumsdisketter som lagrade 1,2 megabyte.
PC/AT hade ett tangentbord med en separat numerisk del och piltangenter. Samma utformning gäller än idag.
Även grafik var ganska avancerad. Datorn kunde levereras med endera av två grafikkort: EGA (Enhanced Graphics Adapter) eller PGC (Professional Graphics Controller). EGA visade med 640x350 bildpunkter med 16 färger. Den dyrare PGC klarade 256 färger.
Plats 24. Atari 520ST (1985)
Atari 520ST dök upp i mitten av 80-talet, och förkortningen ST stod för Sixteen/Thirtytwo. Det syftade på datorns 8 megahertz Motorola 68000-processor, som arbetade med 32-bitar internt och 16-bitar ut mot databussen.
Atari 520ST:s stora framgång byggde på två saker. För det första erbjöd den förhållandevis mycket datorkraft till en ganska låg kostnad. För det andra gjorde dess inbyggda midi-stöd att många musiker använde datorn för musikproduktioner av olika slag.
Förutom Motorolaprocessorn var datorn som standard utrustad med 512 kilobyte arbetsminne (utbyggbart till 4 megabyte), och en 360 kilobyte 3,5-tums diskettstation.
Atari 520ST gick till historien som den första persondatorn som erbjöd ett grafiskt användargränssnitt i färg, och den kunde visa upp till 16 färger i upplösningen 320x200 punkter eller fyra färger i upplösningen 640x200.
Operativsystemet hette TOS, The Operating System alternativt Tramiel Operating System. Det sistnämnda efter den legendariska Atarichefen och sedermera Commodoregrundaren Jack Tramiel.
Plats 23. Ericsson Portable PC, EPPC (1985)
Även svenska Ericsson har varit inne i pc-svängen ett par omgångar. 1985 lanserades Ericsson Portable PC, eller EPPC som den också kallades, och även om det stod Ericsson på datorn var den faktiskt tillverkad av Panasonic i Japan.
Det handlade om en drygt 8 kilo tung klump utrustad med en monokrom plasmaskärm som kunde visa 80 x 25 tecken eller grafik i upplösningen 640 x 400. Det handlade om en pc-klon som innehöll en Intel 8088-processor på 4,77 megahertz, 256 kilobyte arbetsminne (utbyggbart till 512 kilobyte), och en diskettstation som klarade 360 kilobytes 5,25-tums-disketter.
Någon hårddisk erbjöds dock inte i den första modellen av EPPC. Senare tog Ericsson fram en lösning med en hårddisklåda som placerades under datorn.
Däremot hade Ericsson Portable PC något så ovanligt som en inbyggd termisk skrivare, och ett inbyggt modem kunde också köpas till som extra tillval.
Datorn hade dessutom en bottenplatta som bland annat innehöll ett nätverkskort.
Strömförsörjningen till datorn sköttes via det inbyggda nätaggregatet, men batteridrift var inte att tänka på. Ericsson Portable PC saknade nämligen batteri.
Plats 22. IBM ThinkPad 701C (1995)
IBM Thinkpad 701C har gått till historien för dess innovativa tangentbord. Datorn fick ganska snabbt smeknamnet butterfly (fjäril) eftersom tangentbordet via en snillrik konstruktion gled ut från sidorna av den bärbara datorn. Tangentbordet var alltså bredare än datorn.
IBM Thinkpad 701C är av den anledning fortfarande den enda riktigt kompakta bärbara datorn som har erbjudit ett fullstort tangentbord. Konstruktionen var dock inte vidare stabil och gick lätt sönder. Varken IBM eller någon annan har försökt sig på en liknande konstruktion någon mer gång.
Läs de övriga tre delarna här: