Plats 21. Hewlett-Packard 100LX (1993)
Hp:s 100LX var inte den första bärbara datorn med pocket-pc- ambitioner. Däremot var det den första bärbara datorn som både levde upp till kravet på litet format och pc-kompatibilitet. Datorn var inte mycket större än en plånbok (16x8,5x2,5 centimeter)

HP lyckades klämma in massor av funktioner i 100LX. Bland annat var datorn utrustad med ett qwerty-tangentbord med en separat numerisk del!

Operativsystem och kalkylprogrammet 1-2-3 var lagrat i ett fast läsminne i datorn. Skärmen kunde återge fyra nyanser av grått och visade 80 x 25 tecken. Det bästa av allt var dock att datorn körde dos 5.0, vilket innebar att den var kompatibel med tusentals program.

Plats 20. NeXT Cube (1988)
Efter att Steve Jobs lämnat Apple 1985 startade han genast företaget Next. Under de få år företaget existerade skapades en originell dator med optisk lagring, en högupplöst skärm och fantastisk design. Operativsystemet till datorn Next Cube heter Next Step och kom senare kom att utgöra grunden för det som idag är Apples OS X.

Next Cube var en svart systemenhet med en tillhörande svart 17-tumsskärm med en maximal upplösning på 1120 x 832 bildpunkter. Postscript användes både till att visa text och bilder på skärmen och för att göra utskrifter på en tillhörande laserskrivare.

Next Cube var utrustad med en 25 megahertz Motorola 68030-processor, 8 megabyte arbetsminne (utbyggbart till 64 megabyte), en hårddisk på 40 megabyte och en optisk lagringsenhet som lagrade 256 megabyte per skiva.

Plats 19. Tandy TRS-80 Model 100 (1983)
Även om inte Tandy TRS-80 Model 100 var världens första sant bärbara dator (Epson HX-20 kom före) var den startskottet för en ny era.

1983 var en typisk laptop ett tungt monster på runt 12 kilo. Den 1,55 kilo lätta Tandydatorn var en välkommen nyhet. Plötsligt kunde man börja använda sin bärbara dator på helt nya sätt och ta den till helt nya platser.

Datorn var utrustad med en skärm som kunde visa åtta teckenrader med vardera 40 tecken, ett fullstort tangentbord, inbyggda program för bland annat ordbehandling och kalkylering och ett modem som klarade att överföra 300 bitar per sekund.

Plats 18. Apple Powerbook 100 (1991)
Apple Powerbook 100 erbjöd två funktioner som raskt kopierades av konkurrenterna i pc-lägret.

För det första placerade Apple datorns tangentbord längst upp mot skärmen, för att på så sätt frigöra plats för ett behagligt handledsstöd. För det andra placerade man en stor styrkula precis i mitten av det nyss nämnda området. Dåtidens bärbara

Windowsdatorer var på sin höjd utrustade med en styrkula som klämdes fast på tangentbordets höger- eller vänstersida.

Plats 17. IBM PC XT 5160 (1983)
Efterföljaren till IBM:s första pc fick den officiella beteckningen PC XT 5160, även om datorn i folkmun bara kallades IBM PC XT. Datorn innehöll en 8088-processor på 4,77 megahertz, precis som föregångaren.

Det som dock skiljde PC XT-modellen allra mest från föregångaren var att den som standard var utrustad med en hårddisk på 10 megabyte. Det var den första persondatorn med hårddisk som fick genomslag på marknaden.

PC XT kunde utrustas med upp till 640 kilobyte internminne och hade en diskettstation som lagrade 360 kilobyte per diskett.

Plats 16. Apple Lisa (1983)
Apple Lisa har av många kallats för en prototyp-mac då den innehöll ett grafiskt användargränssnitt och dessutom var utrustad med en mus.

Datorn hade en 5 megahertz Motorola 68000-processor, 1 megabyte arbetsminne, och två 5,25-tums diskettstationer. Diskettstationerna var lite speciella då de var utrustade med två läs och skrivhuvuden – en på vardera sida av disketten. Det gjorde att enheterna exempelvis klarade att göra parallella sökningar på en diskett. En hårddisk på 5 megabyte erbjöds som tillbehör.

Lisas operativsystem erbjöd bland annat äkta multikörning där operativsystemet fördelar resurser efter prioritet mellan de program som är aktiva och virtuellt minne. Det var två funktioner som ansågs mycket avancerade i persondatorsammanhang vid den här tiden. Tyvärr blev datorn ganska långsam just på grund av det virtuella minnet.

Samtidigt som Apple Lisa innebar ett stort steg framåt på många sätt, blev datorn en stor flopp. Det höga priset, 75.000 kronor, var den största bidragande orsaken till det

15. ZX-81 (1981)
1981 lanserade Sinclair Research efterföljaren till ZX80. ZX81 hade ett membranbaserat tangentbord som var minst sagt svårt att skriva på. Därutöver var datorn utrustad med en 3,25-megahertz Zilog Z80-processor, 1 kilobyte arbetsminne (utbyggbart till maximalt 64 kilobyte via expansionsmoduler) och kunde visa text (24 rader med 32 tecken vardera) eller enklare grafik (64x48 bildpunkter) på en ansluten tv.

Expansionsmodulerna var kända för att sitta ganska löst i sina hållare, varför det inte var ovanligt att användare av ZX81 förlorade flera timmars arbete när modulerna lossnade.
ZX81 var en veritabel försäljningssuccé, och såldes ända fram till 1983. 1982 dök dock den ännu mer populära modellen ZX Spectrum upp, och försäljningssiffrorna för ZX80 dalade så sakteliga.

Plats 14. Commodore 64 (1982)
1982 hette den dominerande hemdatorn Commodore 64. Många kallade dock datorn för Vic 64, eftersom den var efterföljare till den nästan lika framgångsrika Vic 20-modellen.
Arbetsminnet var 64 kilobyte och processorn var 6510 från Mos Technology.

En vanlig tv användes som skärm, och en liten kuriositet i sammanhanget är att processorn fanns i två olika versioner beroende på vilken typ av tv datorn skulle kopplas upp mot. Ntsc-versionen var på 1,02 megahertz, medan pal-versionen var på 0,99 megahertz. Datorn levererades till en början med en kassettbandspelare för att lagra och ladda program, men senare lanserades även en diskettstation för 5,25-tumsdisketter.

Datorn erbjöd ganska avancerade möjligheter att skapa både ljud och grafik. 16 färger och upp till åtta olika rörliga figurer samtidigt på skärmen är två intressanta specifikationer i sammanhanget. Ljudkretsen klarade tre kanaler och kunde skapa en för den tiden ganska avancerade ljudeffekter.
Commodore 64 tillverkades faktiskt ända fram till 1994 och såldes i totalt 17 miljoner exemplar. Det har gett den en plats i Guinness rekordbok som den bäst säljande datormodellen någonsin.

Den långa tillverkningstiden och stora försäljningsmängden gjorde att det totalt skapades cirka 10.000 olika kommersiella program till Commodore 64, allt från spel till nyttoprogram.

Plats 13. ABC 80 (1978)
ABC 80 är en klassisk svensk persondator, och massor av svenskar har stött på den i bland annat utbildningssammanhang. När datorn började säljas i slutet av 1978 kostade den 8 625 kronor, men då ingick en bandspelare för att spara och ladda program.

ABC 80 innehöll en Zilog Z80-processor, 16 kilobyte arbetsminne och skärmen var en modifierad svartvit tv som kunde visa 25 rader med 40 tecken i varje rad. För grafik delades varje teckenplats in i sex rutor, två på bredden, och tre på höjden. Det gav en grafikupplösning som motsvarade 80x75 bildpunkter.

Datorn var även utrustad med ett rom-minne på 16 kilobyte som innehöll en basic-tolk.

Med tiden togs det fram massor av tillbehör till ABC 80, exempelvis extra minnesmoduler (så att arbetsminnet kunde byggas ut till maximalt 32 kilobyte), en radbreddsmodul som gjorde att skärmen kunde visa rader med 80 istället för 40 tecken, diskettstationer för 5,25-tumsdisketter, skrivare, modem, med mera.

Läs de tre övriga delarna:
Plats 22-30
Plats 4-12
Plats 1-3

Aritkeln är korrigerad: Ursprungligen skrev vi att Commodore 64 lanserades med diskettstation, det ska vara kassettbandspelare.