Plats 12. IBM Thinkpad 700C (1992)
IBM Thinkpad 700C startade en ny era. Det var nämligen den första laptop som både var praktisk och snygg. Den skiljde sig från tidigare bärbara datorer genom sitt svarta hölje och den röda styrpinnen som satt i mitten av tangentbordet.

Konkurrenterna var i allmänhet grå och beiga lådor med styrkulor som var löst fastsatta på endera sida om eller fast placerade framför tangentbordet.

Thinkpad 700C var utrustad med en 256-färgers TFT VGA-skärm på 10,4 tum (vilket var en tum större än alla konkurrenter 1992), flyttbar hårddisk på 120 megabyte, 25 megahertz 486SLC-processor och ett mycket komfortabelt tangentbord.

Plats 11. Compaq Deskpro 386 (1986)
Under de första åren av IBM PC-eran leddes utvecklingen av IBM. Trenden bröts i samband med att Intel lanserade sin första 32-bitarsprocessor, 80386. Compaq var nämligen först med att erbjuda en dator med den nya processorn.
Compaq Deskpro 386 hade en 32-bitars buss och en processor klockad till på 16 megahertz.

1986 var det inte självklart att en efterföljare skulle klara att köra program gjorda för tidigare generationers datorer. IBM RT, vilken använde en risc-processor kunde exempelvis inte köra program för original-pc:n. Kompatibiliteten med Dos, Windows, Lotus 1-2-3 och andra program blev ett viktigt försäljningsargument för Deskpro 386. Datorns höga prestanda bidrog naturligtvis också till framgången.

Plats 10. Commodore Amiga 1000 (1985)
I mitten av 80-talet köpte Commodore ett nystartat företag vid namn Amiga. Strax efter köpet lanserades Amiga 1000 som har gått till historien som den första persondatorn som klarade multimedia och att köra flera program samtidigt.

Amiga 1000 hade en likadan Motorola 68000-processor som i Apple Macintosh. Det revolutionerande med Amigadatorn var dock dess arkitektur med två extraprocessorer som skötte grafik och ljud. Grafikprocessorn (kallad Denise) gjorde det möjligt för datorn att hantera exempelvis 3D-animationer, video, och avancerade tv-funktioner. Det tog flera år innan konkurrenterna kom ikapp på den fronten.

Ljudprocessorn (kallad Paula) erbjöd talsyntes och producerade ett mer realistiskt ljud än Commodore 64:s berömda sid-krets. Det var också på Amigan, och tack vare Paula, som den så kallade trackermusiken föddes.

Commodore släppte en mängd uppföljare till Amiga 1000. Den överlägset mest populära modellen blev Amiga 500.

Plats 9. Osborne 1 (1981)
1981 dök den första bärbara datorn upp, även om släpbar är en bättre beskrivning i det här sammanhanget. Osborne 1 vägde nämligen 11,8 kilo.

Den använde en Zilog Z80-processor på 4 megahertz, 64 kilobyte arbetsminne, två 5,25-tums diskettstationer och en inbyggd svart/vit crt-skärm på fem tum. Den kunde visa 24 rader med 52 tecken i varje rad.

Med datorn följde massor av program, vilket var unikt i den unga datorbranschen. Datorn inklusive program kostade motsvarande 13.000 kronor. Köpte du programmen separat skulle det kosta 1.600 kronor mer. Ordbehandlaren Wordstar, kalkylprogrammet Supercalc och programmeringsspråken Cbasic och Mbasic följde med.

Osborne gjorde det stora misstaget att alltför tidigt avisera en efterföljare, vilket gjorde att försäljningen minskade drastiskt. Den typen av misstag kallas allt sedan dess för Osborneeffekten.

Plats 8. Shuttle Sv24 Barebone System (2001)
Under många år var en pc signifikant med stora beiga lådor. Det ändrades drastiskt 2001 då Shuttle lanserade sin miniatyriserade dator för hemmabyggare.

SV24 hade en design som snarare förde tankarna till en brödrost än en dator, och den flyttade onekligen gränsen för hur mycket det är möjligt att få in i en extremt utrymmessnål konstruktion. Datorlådan hade måtten 27x19x17 centimeter och komponenterna inuti var extremt tätt hoppackade.

Lådan var tillverkad i aluminium och innehöll ett kompakt Flex atx-moderkort med integrerat ljud- och grafik samt ett 150 watts nätaggregat. Den som köpte Sv24-systemet fick sedan komplettera med processor, minne och lagringsenheter.

Plats 7. Toshiba T1000 (1987)
Toshibas otroligt populära modell T1000 var den första riktigt bärbara dos-baserade datorn. Datorn hade måtten 30,5x27,9x5,1 centimeter och vägde 2,9 kilo.

Det var i allra högsta grad en låg vikt jämfört med den tidens släpbara datorer i resväskestorlek. Det gjorde dessutom Toshiba T1000 hela 1,6 kilo lättare än den närmaste konkurrenten vid den tiden: Datavue Spark. Intressant i sammanhanget var också att T1000 var billigare än de flesta bärbara datorerna på den tiden.

Datorn innehöll ett tangentbord med 82 tangenter, en 3,5-tums diskettstation som klarade 720 kilobytedisketter, 512 kilobyte arbetsminne, och ett internt modem. Dessutom hade den Ms-dos 2.11 lagrat i ett rom-minne. Det eliminerade behovet av två diskettstationer, vilket flera av konkurrenterna hade. Det gjorde det samtidigt omöjligt att köra vissa program som krävde två disketter i datorn.

Plats 6. Apple Macintosh Plus (1986)
Apple lanserade den första Macintoshdatorn 1984, även om den var revolutionerande på många sätt hade den många brister. Det största problemet var att arbetsminnet var för litet. 128 kilobyte gjorde datorn i princip helt oanvändbar. Av den anledningen var lanseringen av Macintosh Plus 1986 ett riktigt lyckokast.

Den nya Macintoshmodellen använde sig av en likadan Motorola 68000-processor, men innehöll hela en megabyte arbetsminne som kunde uppgraderas till fyra megabyte.

Macintosh Plus fungerade dessutom ihop med de nya dubbelsidiga 800 kilobyte-disketterna och hade en scsi-port som bland annat kunde användas för snabb uppkoppling mot en extern hårddisk.

Apple tillverkade Macintosh Plus ända till 1990. Det är den mest långlivade Macintosh-modellen någonsin.

Plats 5. MITS Altair 8800 (1975)
Datorhistorikerna är inte överens om vilken dator ska är världens första persondator. Många lägger sin röst på MITS Altair 8800. Det var åtminstone den första datorn som lyckades väcka intresset hos riktigt stora skaror teknikentusiaster. Datornörden var född!

Altair-datorn såldes som en byggsats som bestod av en låda, ett moderkort, en Intel 8080-processor (som MITS köpte av Intel till ett rabatterat pris på grund av vissa kosmetiska fel), och 256 byte arbetsminne (observera byte, inte kilobyte eller dagens megabyte).

Datorn kunde bara programmeras med hjälp av olika knappar, men det var innan Bill Gates och Paul Allen startade ett företag vid namn Micro-Soft (jodå, det var faktiskt ett bindestreck i originalnamnet). Kort därefter skapade de båda parhästarna en basic-tolk som fungerade ihop med datorn.

Det var inte bara program från Bill Gates och Paul Allens företag som Altair 8800 hade gemensamt med dagens persondatorer. Stora delar av den infrastruktur som skulle visa sig bli otroligt viktig för kommande generationer persondatorer byggdes upp kring Altair 8800. Det handlade om allt från företag som tillverkade diskettstationer till mjukvaruföretag och datorbutiker. Det tillverkades till och med Altair 8800-kloner, exempelvis Imsai 8080.

Plats 4. Compaq Portable (1983)
1983 lanserade ett vid den tidpunkten ganska okänt datorföretag vid namn Compaq den första 100 procent kompatibla IBM pc-klonen.

Eftersom Compaq hade åkt på en gigantisk rättstvist om företaget hade kopierat IBM:s pc-bios rakt av, så skapade man istället ett eget bios genom så kallad reverse engineering. Det här långt innan Phoenix och en rad andra företag gjorde kompatibla pc-bios till en massmarknad.

Compaq Portable beskrevs som bärbar, men med dagens mått mätt var den snarare släpbar. Den vägde nämligen 12,5 kilo.

Compaq Portable var stor som en symaskinslåda och innehöll en 4,77 megahertz Intel 8088-processor, 64 kilobyte arbetsminne (utbyggbart till 640 kilobyte), två 5,25-tums diskettstationer, en monokrom 9-tumsskärm som klarade cga-grafik (320x200 punkter med fyra nyanser av grått) och dessutom kunde visa 25 rader text med 80 tecken i varje rad.
Tangentbordet utgjorde även datorns lock, och hopfälld blev tangentbordets undersida datorns botten. På baksidan av datorn fanns även ett praktiskt handtag.

Läs de övriga tre delarna:
Plats 22-30
Plats13-21
Plats 1-3