Helt bortsett från att de flesta större företag idag disponerar någon form av privat nät som är avskilt från internet och att allt flera svenska kommuner har börjat dra egna stadsnät bestående av svart fiber eller Triple-play-fiber fyllda med Internet, IP-telefoni och television i någon form, så finns det andra landsomspännande nät som man sällan eller aldrig hör talas om.
Nätet kan antingen vara ett fysiskt nät med ”riktiga” sladdar, som ägs av operatören som faktiskt själv skickar data genom det, eller också kan det vara en metafor, en tjänst ovanpå någon annans nät.
En del av dem består i själva verket av enskilda WAN-ledningar eller hyrda telefonlinjer, medan andra kan vara särskilt dragna fibrer, förlagda på de underligaste ställen, hängda i kraftledningar, lagda längs järnvägen, dragna under havet, medan andra framförs som mikrovågslänkar, längs jordytan eller rätt ut i rymden.
Avsikten med att berätta om de här näten är att du ska känna till dem och, i den mån du faktiskt blir insläppt, kunna använda dig av dem den dag det behövs i din verksamhet.
Okänt telenät: Försvarets Telenät
Försvarets Telenät, FTN är ett tämligen okänt, landsomfattande telenät som används till många olika saker och består av både radiolänkar och fiber. Nätnoderna finns i bergrum och betongbunkrar byggda för att stå emot väpnade angrepp. Strömmen kommer primärt från 48-voltsbatterier, som laddas kontinuerligt från vanliga elnätet. Reläer känner av ett strömavbrott och startar ett reservelverk. Stora drivmedelstankar gör att stationerna sedan klarar sig minst en vecka utan tillsyn.
FTN är ungefär sammansatt som det vanliga telenätet, men mera baserat på radiolänkar. Det används för kommunikationen mellan olika militära installationer, men även civila myndigheter kan tänkas kopplas in. Rykten gör gällande att till exempel Rakel ska kunna framföras på FTN.
En typisk tjänst på FTN är övningsledningsnätet Telesystem 9000 som gör det möjligt för Försvarsmaktens förband att kommunicera över långa avstånd.
Försvaret har ett IPv6-baserat nät också, som kallas FM IP-Nätet där all trafik är krypterad. Särskilt lätt är det inte att hitta information om det, men hör du namnet ”Färist” så är det brandväggarna i FM IP-Nätet, baserade på FreeBSD.
Okänt telenät: Multicomnätet
Jämte Telias vanliga telenät finns ett larmnät. Det syns knappt om du tittar i ett teleskåp, men vanliga telefonipar är röd-gula medan larmparen är grön-gula.
Precis som telenätet, sträcker sig larmnätet över hela landet. Det hanteras numera av Multicom Security AB och övervakas hela tiden mot avbrott och sabotage. Larm, tillexempel inbrottslarm, överfallslarm eller brandlarm kan via de 220 olika larmmottagarna i landet överföras till lämplig larmcentral, SOS Alarm med flera, som tar kontakt med polis, brandkår eller väktare, allt efter larmets art.
Okänt nät ovanpå telenätet: SNSN
Utöver radarnätet som beskrivs längre fram, kan man bland de obskyra näten nämna det svenska seismologiska nätet SNSN som drivs av Geovetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet.
Runt om i den svenska storskogen sitter 48 seismometrar fastgjutna i berget. De används till att undersöka de förskjutningar som förekommer i den svenska berggrunden och svara på frågan om varför det uppstår skalv i Sverige när vi inte ligger på någon förkastning. Varje seismometer känner till sin position och vad klockan är slagen med hjälp av en GPS-mottagare och intill sitter en liten Linux-dator som samlar på sig seismiskt data under dagen, komprimerar det och blir uppringd en gång varje natt och lämnar av det till centralenheten.
Okänt nät ovanpå telenätet: AFTN
När ett flygplan ska till någon svensk flygplats kommer data från den samordnande myndigheten i Bryssel, Eurocontrol, nämligen dess färdplan. Det rör sig om flygplanstyp, ankomsttid, antal passagerare, rutt med mera, så att den mottagande flygplatsen ska vara beredd. Eurocontrol har redan beräknat ankomsttiden och sett till att den passar in med andra ankomsttider, sk slottider.
Allt eftersom planet rör sig upp genom Sverige flyttas data om det från kontrollområde till kontrollområde, så kallade digitala samordningsmeddelanden. Detta data transporteras över Luftfartsverkets National Aeronautical Telecommunications Network, AFTN. AFTN är en blandning av modemledningar, X.25 och lite av varje.
Flyget är väldigt beroende av vädret varför SMHI också sitter med på NATN och skickar väderdata till alla flygplatser. De färdplaner som lämnas in i Sverige tar också AFTN till hjälp för att hitta till Eurocontrol, för att komma med i beräkningarna om slottider, ett system som är pan-Europeiskt.
Luftfartsverket har andra förbindelser också. Voice Communication System, VCS är det analoga tal- och intercomsystem som används på alla svenska flygplatser som administreras av LFV. Nätet växlas av växlar från österrikiska Frequentis och kan koppla valfri flygledare till radiosändare för de radiokanaler som gäller för de sektorer han har ansvar för, andra flygledare på sin eller andra flygplatser, det vanliga telenätet och andra personer på flygplatserna.
Nu är LFV på väg att byta bort VCS mot ett digitalt nät, men det ligger några år in i framtiden.
Här sitter en flygledare i Brommatornet och spanar ut över banorna. Den syntetiska radarbilden syns på bildskärmen A. Stripparna, pappersremsor med flygplanets färdplan ligger framför henne vid B i färgkodade hållare, och touchskärmen C för att manövrera telefon- och radiosystemet från Frequentis finns till vänster. Oanvända stripphållare förvaras i hyllan D.
Okänt radionät: Rakel
Rakel, Radiokommunikation för effektiv ledning, är blåljusmyndigheternas växlade radio-datanät som håller på att växa fram över Sverige.
Ursprungligen var det tack vare förmågan till kryptering, prioriterade larm med mera, huvudsakligen tänkt för Polisen, men efterhand har flera intressenter kommit in. Ja, Rakelgruppen bjuder faktiskt in alla som behöver säker radiokommunikation över stora områden. Detta är möjligt eftersom nätet kan delas in i flera VPN som aldrig berör varandra, även om sändtagarna kan finnas på samma ställen.
Rakel är baserat på Tetra-standarden (terrestrial trunked radio) och kommer att hamna på omkring 380 megahertz och fungerar med hjälp av ett antal nätverksanslutna radiobasstationer som kommunicerar med de mobila enheterna. Dataströmmen flyter från den mobila enheten över radiobasen och via nätverket till önskad kommunikationscentral eller ledningscentral. Ett radiosamtal kan kopplas från en mobil enhet, över nätverk och ut till en eller flera andra mobila enheter var som helst inom det fysiska nätverkets sträckning. I och med att man i varje stund känner belastningen kan man redan före uppkopplingen veta om det kommer att finnas kapacitet eller ej.
Okänt radionät: Tetra hos SL
SL, Storstockholms Lokaltrafik, tröttnade på den långsamma nätutbyggnaden och införde sitt eget Tetra-nät på omkring 470 megahertz redan 2005. Det används idag för talkommunikation mellan och positionering av de 2000 bussar som färdas mellan Norrtälje och Nynäshamn och ett hundratal väktare inom SLs trafikområde, så även i Stockholms tunnelbana. Det senaste är att SL fått tillåtelse att sätta upp inte mindre än 10.000 bevakningskameror i bussar och på stationer och dessa ska också tas hem över Tetra-nätet. Tetra-2-standarden släpper på den tidigare restriktionen på 25 kilohertz breda radiokanaler och slår samman flera kanaler för multimediaöverföring.
Okända radionät: Interplanetära nät
Radionät kan vara glamorösa också. Det glamorösaste som finns torde vara NASAs Deep Space Network (DSN) som med tre sändarstationer utplacerade jämnt över Jorden (i Goldstone i Kalifornien, i Madrid och i Canberra i Australien) med 70-metersparaboler och sändare på upp till 400 kilowatt kan nå vart som helst inom och en bra bit utanför solsystemet. Man sänder huvudsakligen i tre band, S-bandet runt 2,2 gigahertz, X-bandet mellan 7,1 och 8,5 gigahertz och Ka-bandet runt 31-34 gigahertz.
De hastigheter som är möjliga varierar givetvis beroende på hur nära Jorden som rymdskeppet befinner sig. Nära Jorden (Månen sisådär) är flera megabit per sekund möjliga. Kommer man ut till Mars går det fortfarande att kommunicera i 250 kilobit per sekund. Det görs för närvarande till fyra satelliter som kretsar runt Mars. De små marsbilarna sänder med endast 12 watts uteffekt över en 30 centimeters antenn men kan ändå kommunicera med cirka 7 kilobit per sekund direkt till Jorden. DSN har ovanligt bra ”öron”.
Toppen av all datakommunikation måste ändå vara Voyager-sonderna som fortfarande, efter 25 år är aktiva och levererar data till Jorden varje dag via DSN. Voyager 1 befinner sig nu 13,5 miljarder kilometer bort, ända ute i Kuiperbältet där det fortfarande finns skräp kvar som inte blev till solsystem och kommunicerar på 16 bits per sekund upplänk och 160 bits per sekund nedlänk. Voyager kommer att fortsätta vara kontaktbara fram till år 2020 då plutoniumbatteriet tar slut och Voyager 1 kommer då att befinnas sig på 20 miljarder kilometers avstånd.
ESA, European Space Agency har ett liknande radionät som används för kommunikation med europeiska rymdsonder. Det är för övrigt svenska Rymdbolaget som driftar det, men ESA är betydligt fåordigare än NASA.
Okänt radionät: Mobitex
I Sverige har Multicom Security AB ett rikstäckande mobitexnät, som företaget förvärvade från Telia Mobile AB vid årsskiftet 2002/03. Trafiken bedrivs i duplex med utfrekvenser mellan 76-77 megahertz och infrekvenser mellan 81-82 megahertz. Nätet består av ett stort antal basstationer, ett antal lokala radio- och televäxlar och en central styrväxel för att koppla samtal och distribuera data över nätet. Att använda flera lokala växlar ger ökad snabbhet i uppkopplingar av samtal inom samma område i Sverige. Till detta kommer olika typer av centrala databaser som håller reda på trafiktider, kostnader, användare etc.
Mobitexnätet används för kommunikation med en rad rörliga objekt överallt i Sverige, exempelvis service- och distributionsbilar, kollektivtrafik, skogsnäringen, taxi m.fl. Dessutom erbjuder Multicom larmöverföring och mobila datatjänster som baseras på GPRS/3G-teknik.
Okända radionät: Radiomodemnät
Vem som helst kan för övrigt bygga sig ett radionät med hjälp av trådlösa modem från finska Satel OY. Det kan gälla enkel datainsamling eller larm med enkelriktad förbindelse från modem ute i en anläggning, och upp till 19200 bps dubbelriktad dataöverföring över ett nätverk på frekvenser mellan 380 och 470 megahertz. Med en watts uteffekt kan man komma många mil med lämpliga antenner. Exempel på användare är elverk som vill ha kontakt med utrustning i sina transformatorstationer, eller buss- eller färjeoperatörer som vill kunna skicka data till eller från sina fordon ute i linjenätet, antingen man vill skicka ut reklam eller hämta hem positioner med mera från sina fordon ute i linjenätet.
Artikeln fortsätter: Sveriges okända nät del 2
Nät finns i två olika smaker, sådana där det fysiska kablaget ägs och drivs av ett företag och sådana där nätet i själva verket är en tjänst som körs ovanpå ett fysiskt nät som drivs av någon annan. Så värst många nätägare till fysiska nät finns det inte i Sverige. Det är Teliasonera, TDC-Song, Telenor och IP-Only när det gäller landsomfattande fibernät, och i stort sett bara Teracom när det gäller mikrovågslänk-nät av någon större dignitet.
Nät som tjänster finns det betydligt flera av. Man kanske kan kalla dem virtuella nät. Vart och vartannat outsourcingföretag säger sig äga ett nät, fast det i själva verket är ett protokollager ovanpå något eller några av de ovannämnda näten. De enda delar som den virtuelle nätägaren eventuellt har är de fibrer som dragits från den verklige nätägarens närvaropunkt till en kundinstallation, i det fall man inte använder sig av fibrer som redan finns i ett stadsnät.
Ett obskyrt specialfall är när man bygger upp ett nät av WAN-länkar med vanliga modem över telenätet. Behöver man inte flytta mycket data, men har datainsamlig över hela landet, duger det utmärkt. Det svenska radarnätet är ett sådant nät, och det överträffas måhända bara i obskuritet av det svenska seismologiska nätet SNSN.
- Det finns väldigt många flera datornät än man tror. Hela Sverige, Jorden och rymden är fulla av dem.
- Människans nätbyggande är egentligen ofantligt: Vi bygger små CAN-nät som sträcker sig inuti en bil, ända upp till trådlösa nät som sträcker sig långt utanför solsystemet.
- Ett av de största mätinstrument som finns är det seismologiska SNSN som tar upp seismiskt data från hela landet.
- Radarnätet är ett bra exempel på datainsamling via nätverk när den är som bäst. Må så vara att databärarna flyger fram i stratosfären i 800 kilometer i timmen, men det är fortfarande vanlig datainsamling, demodulering, felrättning, rimlighetsbedömning, datakomprimering, kommunikationsprotokoll och överföring till slutanvändarnas databaser.
